SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2011  
UNDVIKA un3d~vi2ka, v. -viker, -vek, -vikit, -viken (se för övr. VIKA, v.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, G1R 4: 106 (1527), Lind (1749)), -NING; -ARE (Paulinus Gothus Pest. 52 a (1623) osv.).
Ordformer
(un- (v-, w-) 15261779. und- (v-, w-, -dh-) 1523 osv. vnt- (w-, -dt-) 15261597)
Etymologi
[fsv. untvika; liksom fd. (d.) undvige efter mlt. entwīken, untwīken (motsv. mht. entwīchen (t. entweichen); ssg av ent- (se ENT-) resp. unt- (se UND-) o. wīken (se VIKA, v.)); av UND- o. VIKA, v. — Jfr OUNDVIKLIG]
1) (†) fly l. rymma; avvika (se d. o. 2 c); särsk. dels med adverbiell bestämning angivande vart l. varifrån ngn flyr osv., dels ss. vbalsbst. -ande: flykt l. rymning; jfr ENTVIKA. At honum skulle för then sak vara för nödhen at vnduijka vtåff rijkit. G1R 4: 393 (1527). (De kristna råddes,) at the skulle hemligen vndwijka til Bärget Celium, ther at fördölja sigh vthi Bergskrefworna. Schroderus Os. 1: 187 (1635). The månge Dråp, som igenom Banemännens undwikande blifwa ostraffade. Schmedeman Just. 1479 (1697). Nödvändigheten, at saken likafullt måtte afgöras, fast Ekman, som förrättat den öfverklagade ransakningen, undvikit. 2RARP 20: 537 (1761). Et par månader efteråt undvek hon hemligen från Slottet. Sundelius NorrköpMinne 305 (1798). Jungberg (1873).
2) laga l. tillse att man undgår l. undkommer l. undslipper (ngn l. ngt); (söka) dra l. hålla sig undan från; passa sig för, kringgå; i sht förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: undgå l. undkomma l. undslippa (se särsk. a); särsk. med obj. bestående av inf. (med utsatt inf.-märke); förr äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. för; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., med sakligt subj. Undvika misstag, svåra ord, bråk, sina ovänner. Paa thet Att trettha och owilia j blandt edher wnduikas skal. G1R 1: 205 (1524). Courtinernes Längd (skulle) gie Soldaterna tilfälle, at undwijka för Bombernas Slag. Rålamb 8: 126 (1691). Om Miölck och Ost. Sådan spis skal man wndvika, så mycket som mögeligit är. Roberg Beynon 6 (1727). Jag kan undwika honom, aldrig bry mig om honom. Riccoboni Catesby 14 (1761). (Rokokon) som sorgfälligt undvek allt hårdt, allt rakt och kantigt, men älskade de mjukt svängda linierna. 3SAH 5: 49 (1890). På grund av maskinernas ofullkomlighet kan man ej undvika friktion mellan maskindelarna. Bergholm Fys. 5: 28 (1925). På de sista kafferepen hade de undvikit att sitta vid samma bord. Spong Sjövinkel 23 (1949). — särsk.
a) (†) med avs. på straff l. död o. d.: undgå, komma l. slippa undan. Saa framt i wele vndwike mine ok rigisins strenge hempdt plicth ok wrede. G1R 1: 47 (1523). Jonathan war Gudhfruchtigh, therföre vnweek han thet ewigha Straffet. PPGothus Und. N 5 a (1590). Uti denna sidsta .. (gulsoten) är den siuke ej så gul; men uti en otrolig ängslan och plåga; undwiker ock sällan döden. Darelli Sockenapot. 157 (1760). LBÄ 2–3: 71 (1797).
b) ss. vbalsbst. -ande, förr äv. -else, i uttr. för (förr äv. till) undvikande av ngt, förr äv. för l. till ngts undvikande l. vid ngts undvikelse, för att undvika ngt. Vijd vår ogunst och yterste vredis vnduikelse. G1R 4: 296 (1527). Jag (höll) rådeligit för en och annan oanständighets undwikande, at låta thet förblifwa wid (osv.). ÅbSvUndH 83–84: 111 (1731). Til undwikande af åtskillige olägenheter wid Eldswåda. PH 6: 3830 (1755). För undvikande av missförstånd: endast sagt i figurlig mening. GbgP 11/3 1997, s. 4.
c) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.; särsk. om yttrande l. beteende o. d.: som undviker att upplysa om l. visa upp de faktiska l. egentliga förhållandena l. omständigheterna; äv. ss. adv.; jfr UNDFLY 1 c. Undvikande kroppsspråk, blickar, kommentarer. (Hon) blef allt mer och mer orolig öfver de undvikande svar, man gaf henne, då hon frågade efter fadern. Knorring Cous. 3: 80 (1834). Han kanske inte är där, svarade hon undvikande. Stensdotter ArnesKiosk 351 (2004).
Avledn. (till 2; numera bl. tillf.): UNDVIKLIG, förr äv. UNDVIKELIG, adj. (-elig c. 16351814. -lig 1773 osv.) som kan undvikas. Schroderus Dict. 193 (c. 1635). (Ett sätt att skriva) hwilket hos mången .. Läsare kunde upwäcka willo och mycket annars undwikeligt bekymmer. GRosén hos Nohrborg Föret. § 10 (1771). Ett studium av verkligheten i all dess mångfald och motsättningar, innefattande progressiva och regressiva, undvikliga och oundvikliga tendenser. HT 1981, s. 63. jfr oundviklig.
Spoiler title
Spoiler content