publicerad: 2011
Ordformer
(oppe- 1522–1674. uppe- (v-, w-) 1527 osv. vpe- 1620. -hälla 1617–1675. -hälle (-e-, -æ-) 1522 osv.)
Etymologi
[fsv. uppehälde, oppehälle; av UPPE o. -HÄLLE (jfr UPP-HÄLLE); formen uppehälla sannol. gm anslutning till HÄLLA, sbst.2]
1) (†) bibehållande, bevarande, vidmakthållande; upprätthållande; äv. om ngn l. ngt som håller (ngn l. ngt) uppe (se d. o. 5 b), stundom liktydigt med: stöd l. grundval; ofta med bestämning i gen. angivande det som bibehålls l. hålls uppe osv. At han skal köpe på våra vegna til rijkesins myntts oppehälle alt thet sölff han kan öffuerkomma. G1R 5: 3 (1528). På thet wij måghe haffua tröst och vppehälle emoot thenna starcka och almenneliga förargelsen, som (osv.). LPetri 2Post. 55 a (1555). Att I icke mindre än vij till all godh naboskaps, venskaps och correspondences stadige uppehelle villige och benägne äre. AOxernstierna 2: 679 (1624). (Regenterna plägar förläna välförtjänta män adlig värdighet) såsom och medh godz och gårdars gifft, til theras Adelighe anseendes prydlighe vppehälle, belööne. Girs Edelh. A 4 b (1627). Boend Män är Landsens uppehälle. Celsius Ordspr. 2: 8 (1709). Pfeif DeHabitu 125 (1713). — jfr STÅNDS-UPPEHÄLLE. — särsk. (†) i sådana uttr. som kroppens uppehälle, bibehållande av kroppen i gott skick, livets uppehälle (jfr 2), livets grundval l. bevarande l. fortgång. Epter thet jordhenne war en sådana förbannelse offuergongen, moste fölia ther aff, at menniskian jcke fick så godh spijs til sin krops vppehelle sedhan som til förenne. OPetri 3: 545 (c. 1535). Christus (är) sielennes födha, och thes ewiga lijffzens vppehelle. LPetri 2Post. 123 b (1555). Hwadh är .. daghligit brödh? Alt thet som kropsens vppehälle och nödtorfft tilhörer. Cat. 1572, s. B 6 a. Några (funktioner) förmedla kroppens uppehälle och tillväxt. Thorell Zool. 1: 21 (1860). Söderblom Gudstr. 191 (1914). jfr LIVS-UPPEHÄLLE.
2) om det som är nödvändigt l. grundläggande för uppehållande av livet l. (o. numera i sht) viss levnadsstandard; levebröd, utkomst, försörjning; äv.: levnadsomkostnader; särsk. i sådana uttr. som livets uppehälle (jfr 1 slutet), livets nödtorft, nödtorftigt uppehälle (jfr NÖDTORFTIG 3), föda och uppehälle (jfr FÖDA, sbst. 1 b), fritt uppehälle (jfr FRI 30 a); äv. i konkret(are), i sht förr äv. individuell anv. Förtjäna sitt uppehälle. Arbeta för föda och uppehälle. Pojken bidrog till familjens uppehälle genom tidningsförsäljning. Stipendiet täcker bostad och uppehälle. Fattigom, blindom och lamom ther eij förmaa att komma i Spettal eller Helge Andz hws för theras armodh tiilhörlige tiilflyckt oc dagelige oppehælle. G1R 1: 34 (1522). (Drottningen) will att magistraten och dee pärsoner där sammastädes, som medh godh intention skole befordra stadzens almänne bästa .. måge medh godhe och nödhtårfftige vppehällen wara försörgd. BtÅboH I. 10: 75 (1638). Jag .. önskar, att Gud wille .. befordra mig till itt säkert uppehälle wid Archivum. Schück VittA 2: 65 (i handl. fr. 1675). Hwad lönen angår, så består den af 20 d(ale)r s(ilver)m(yn)t om åhret, samt något linnet, jämte fritt uppehälle, ka(m)mar och säng i Prästegården. VDAkt. 1708, nr 484. Preussen har en värnpligtsarmé, der fredsstyrkan inkallas utan egentligen någon annan ersättning än uppehället d.v.s. bostad, föda och kläder. KrigVAH 1884, s. 203. Genom den del av arvet som .. (systersonen) fick på sin lott var hans uppehälle tryggat för den närmaste tiden. 3SAH LXV. 2: 25 (1955). Vad astronauterna får ha med sig av privata .. ägodelar, sådant som inte behövs för jobbet eller livets uppehälle som tandborste och så vidare, är bara två kilo. DN 18/3 1995, s. A4. — jfr BRÖDS-, DAGS-, LEVNADS-, LIVS-, SJÄLA-, SJÄLV-UPPEHÄLLE. — särsk.
a) (†) i fråga om livsbetingelse för djur. För Brödh till Biörnens oppehelle Lefwererat .. 1 (daler) 10 (öre). HovförtärSthm 1628 a, s. 111. I främsta rummet gäller det kanske att hålla borta ogräs af de korsblomstriga växternas familj, då ju på dessa många af våra svåraste skadeinsekter under våren och försommaren finna sitt uppehälle. Tullgren Skadeins. 131 (1906).
b) (†) inskränktare: näring, föda, födoämne. Åhrswext, (dvs.) alt thet som til vppehälle om åhret wexer. Linc. E 5 a (1640). Så blef jag .. städ’s i mat och dryck med stränga lagar späkt, / Och uppehället nätt, på sundhets-wigten, wägdt. Kolmodin QvSp. 2: 163 (1750). En folkmängd, hvilken under riklig tillgång på uppehälle .. ökades. Svensén Jord. 157 (1885). Men jag beder för Guds skull om succurs genom natt och dag, förr än han med bomber och brandkulor .. utöder folk och förbränner allt uppehälle. SvBL 10: 21 (1890).
c) (†) i oeg. l. utvidgad anv., särsk. i fråga om ngt sakligt: underhåll, drift; försörjning. Hwadh som nödtorfftigt waar, / Til Krigzens vppehälle. Landsm. 6: CXI (1583). Att Sweriges Rijkes gräntzehuus med all tilbörlig wärn och uppehälle nödtorfftigen må warda försördgh. RA II. 2: 135 (1617). Genom .. (vissa ådror) få lungorna sin föda, men genom .. (andra) har bloden sin gång, utan at lemna något til lungornas uppehälle. Orrelius Diurr. 87: 8 (1750). Chydenius 80 (1765).
3) (†) uppehåll (se d. o. 4, 5); dröjsmål; paus, särsk. i uttr. utan uppehälle, utan avbrott, hela tiden. (Tullbetjänten) skall uppfylla kiöpmannen eller skepparen den skada som han utaf ett .. (av betjänten vållat) uppehälle taga kan. Stiernman Com. 4: 592 (1684). Barnebarn .. (skall) prijsa högt titt verk fast uthan uppehälle. Rosenfeldt Vitt. 160 (c. 1690). Andra dagen Begynte fienden åter på med 17 Stoora och Smärre Stycken att Beskiuta samma på Begynte Bress, och dett utan uppehälle. KKD 12: 347 (1704).
Ssgr (†, till 2): UPPEHÄLLES-ARBETE. (†) arbete för uppehället. En sund och riktig njutningslystnad, som af lifvet fordrar något mera än uppehällesarbetets enahanda. TurÅ 1910, s. 5. —
Spoiler title
Spoiler content