publicerad: 2011
UPPSIKT up3sik2t, r. l. m. l. f. (Gustaf II Adolf 42 (c. 1620) osv.) ((†) n. BtHforsH 3: 51 (1660), Cavallin Herdam. 1: 115 (c. 1698)); best. -en.
Ordformer
(op- 1633–1793. up- (vp-) 1617–1831. upp- c. 1698 osv. åp- 1701; förr äv. -cht, -ckt, -gt)
Etymologi
[jfr d. opsigt; av mlt. upsikt l. efter t. aufsicht, vbalsbst. till mlt. upsēn resp. t. aufsehen, ssg av up resp. auf (se UPP) o. sēn resp. sehen (se SE)]
1) (†) om ngns uppsyn l. ansiktsuttryck; jfr UPPSEENDE 2. SkrVSocLd 22: 105 (c. 1685). Hwar och en som jag rörde wid (i trängseln), benådade mig med en hwasz Upsickt, som man wred på mig öfwer Axlen. Dalin Arg. 1: nr 21, s. 3 (1733). Barclajus var af en .. from upsickt. Malmborg Barclay Föret. 4 (1740). En smal, mager figur med dyster uppsigt. JournLTh. 1810, s. 733.
2) (uppmärksamt l. vaksamt) observerande l. iakttagande; överinseende l. övervakning l. kontroll; förr äv. i allmännare l. bildl. anv., om uppmärksamhet l. vaksamhet l. förutseende; särsk. i uttr. ha l. hålla (sådan l. sådan) uppsikt över, äv. på (se PÅ I 24 b γ) ngn (jfr 3) l. ngt, ha l. sätta ngn l. ngt under uppsikt (se UNDER, prep. o. adv. I 6 a), göra ngt l. stå (se STÅ, v. I 20 a β α') under (ngns) uppsikt; jfr BESIKTNING b, TILLSYN, UPPSEENDE 3, 6. RA II. 2: 223 (1617). (Mot en långsam fäktare) skall du på stunden asselera; Men .. med gott förnufft och upsicht der med att du intet sielf blifwer bedragen. Porath Pal. 1: F 2 b (1693). Officer[ar]na hafwa opsikt at folket höfsa sig wähl. KKD 10: 287 (1703). En karl som haft upsickt öfwer Ishuggningen. HovförtärSthm 1763, s. 625. Hon är Sveriges vackraste grufva och .. tillgänglig att beses under en stigares uppsigt. Thomée IllSv. 278 (1866). Gick han hemifrån .. låg .. (hunden) utanför dörren och höll uppsickt över alla, som kommo och gingo. Lagerlöf Holg. 2: 11 (1907). Bada inte ensam utan försök att ta med sällskap och håll god uppsikt på varandra. DN 14/6 2007, s. A8. — jfr CENSORS-, POLIS-UPPSIKT.
3) omsorg l. omvårdnad (om ngn); särsk. i uttr. ha uppsikt om l. över (förr äv. på) ngn (jfr 2); jfr UPPSEENDE 5. D. 10 Nov. bleef iag com(men)d(era)t på dee siuckas upsicht. KKD 7: 224 (1704). Men min Frelsare hade uppsicht på mig och gaf mig i mitt stora elende et besynnerligt intryck af sin blod-nåd. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 45 (1742). Föräldrarna have uppsikt över barnet. SFS 1920, s. 994.
4) (†) uppseende (se d. o. 4). RP 3: 27 (1633). Han påminner sig, hvad upsicht det gaf, när Hildebrand kom (till tjänsten). Bark Bref 2: 222 (1707). Kunna .. herr Fryxells angrepp mot Geijer .. icke underlåta att göra en större uppsigt. SkandGazette 1861–62, sp. 11.
Ssgr: (2) UPPSIKTS-HAVANDE. (†) person med uppgift att hålla uppsikt över ngn l. ngt. En benägenhet att använda .. presterna .. såsom mantalsskrifvare .. värfvare och uppsigtshafvande för det hos regeringen rådande politiska partiets räkning. Thomander 2: 325 (1853). Santesson Sv. 95 (1887). —
(2) -MYNDIGHET ~102, äv. ~200. (numera mindre br.) tillsynsmyndighet. SFS 1913, nr 102, s. 210. Uppsiktsmyndighet ifråga om handeln med rusdrycker inom riket. SFS 1918, s. 2391. SAOL (1973). —
(2, 3) -RÄTT. (numera bl. tillf.) rätt att hålla uppsikt l. utöva tillsyn över ngn l. ngt. EkonS 2: 122 (1895). Barnavårdsnämnden och dess företrädare .. har förpliktelser och befogenheter som svarar mot föräldrars uppsiktsrätt. SvD(A) 1960, nr 197, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content