SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VIMMA vim3a2 l. VIMBA vim3ba2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Teitt Klag. 150 (1556) osv.) ((†) -er Teitt Klag. 17 (1556), Nordström Matlagn. 93 (1822)).
Ordformer
(vimba (w-) 1556 osv. vimma (w-) 1671 osv.)
Etymologi
[sv. dial. vimba, vimma; jfr nor. nn. vembe, vemme, væmbe; av ovisst ursprung (jfr Suomen sanojen alkuperä. Etymologinen sanakirja, s. 451 (2000))]
fisken Abramis vimba Lin., nosvimma, tillhörande familjen Cyprinidae, karpfiskar (jfr SIMPA 4, SOLK, sbst.1 2, STÄVLING 2, SÄRTA); förr äv. dels om andra arter inom denna familj, särsk. A. ballerus Lin., faren, dels om vissa arter tillhörande familjen Salmonidae, laxfiskar, särsk. Coregonus albula Lin., siklöja. Teitt Klag. 17 (1556). Han icke allenast .. fångar sijk och Wimmor, utan och Öringar och Laxar ibland till een anseenlig quantitet. AktsamlKungsådreinst. 192 (1686). Wimban (Cyprinus Wimba) ser bättre ut än hon smakar. Fischerström Mäl. 196 (1785). Wimman anses vara en förträfflig fisk och värderas högt för sitt fina och läckra kött. Nilsson Fauna 4: 464 (1853). Siklöja är det vanligaste namnet i Sverige. Andra svenska namn .. äro blickta i Dalarne .. samt vimma i Dalsland. Stuxberg Fisk. 563 (1895). Flira: kallas flerstädes Faren, vid Mälaren Vimma, i Småland Braxenflicka. Cederström RådInsjöfisk. 31 (1900). Vimman .. är långsträcktare men tjockare än övriga Abramis-arter, varigenom den påminner om mörten, och nosen skjuter ganska långt ut framför underkäkens spets. DjurVärld 6: 231 (1962). — jfr GRÅ-, NOS-, SIK-VIMMA.
Spoiler title