SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VIRA vi3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(förr äv. w-, -ij-, -ijh-, -j-)
Etymologi
[jfr d., nor. vire, mlt. wiren, förse med järntråd; till sv. dial. vir, fin stål- l. mässingstråd, motsv. isl. vír, feng. wir (eng. wire) (se VAJER). — Jfr BEVIRA, FIRA, v.2, SVIRA, v.1]
1) i fråga om att anbringa ngt (avlångt) så att det (mer l. mindre fullständigt) omsluter l. övertäcker ngn l. ngt; särsk.: linda (se LINDA, v. 2) l. sno l. svepa (ngt om l. omkring l. på l. över ngn l. ngt); äv. mer l. mindre bildl. Teneth dragha .. (samekvinnorna) genom ett been ther månge hohl är på .. och sedhan vira theeth på senetrådhen. Bureus Suml. 62 (c. 1600). Hennes kapten .. utger sig alltjemt för en hård man, den hon dock jemt virar om fingrarne som en silkesända. Carlén Köpm. 2: 618 (1860). Röd virar vallmon ringlande skott kring järnsmidda fönsterburar. Levertin Leg. 124 (1891). Han virade manteln hårt om armarna, för att inte stormen skulle rycka den ifrån honom. Heidenstam Svensk. 1: 267 (1908). Hon hade virat en tjock ylleschal om halsen. Gustaf-Janson ÖvOnd. 16 (1957). Han hörde att hon klev upp ur karet och virade en handduk om sig. Wijkmark Dacapo 250 (1994). Hon virade håret runt fingrarna. Wahlberg FrusLiv 299 (2003). — jfr OM-, UPP-VIRA. — särsk. med objektsväxling: linda in (ngn l. ngt i ngt); äv. med bestämning inledd av prep. med; äv. övergående i bet.: hölja l. övertäcka (ngt med ngt). Forsius Fosz 428 (1621). 1 st Bouteil wirader med hampa. BoupptVäxjö 1752. (Svärds)fästet är med månglans viradt, / och med solsken stålet siradt. Jensen BöhmDiktn. 198 (1894). I Lästringe .. gjordes (jul)bocken av trä och virades med halm. Nilsson FestdVard. 135 (1925). Lastade till bristningsgränsen med outsägligt trista möbler, virade i gamla trasmattor. Funch o. Wettergren Hawaii 5 (1934). Josef satte sig vid bordet i kammaren och virade spadolettskaften med smala läderremsor. Browallius JosGipsm. 170 (1935). jfr IN-, OM-VIRA m. fl. o. ROSEN-, SKINN-VIRAD m. fl.
2) i oeg. l. allmännare anv. av 1: tvinna (se TVINNA, v.2 2 c) (ngt) till en repliknande l. skruvliknande form; äv. med resultativt obj., särsk. krans: binda (se BINDA, v. 5 b). BoupptSthm 1680, s. 826 a. Du jord som smyckar dig hvar vår / med blommor i ditt gröna hår, / gif mig de skönsta, jag vill vira / en krans af dem att Frithiof sira. Tegnér (TegnS) 4: 13 (1822). När spinnrockarna snurrade och fingrarna virade tråden så fin som spindelväv, så (osv.). Polonica 65 (1917). (Man kan) förse (saft)flaskorna med en hårt virad propp av ren bomull. StKokb. 592 (1940). Av papper vira en smal strut. Järnbruksminn. 187 (1952). — jfr HOP-, SAMMAN-VIRA. — särsk. i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om föremål med vriden form: spiralformad. Et stort och vackert viradt horn af Grönlands Enhörningar. Thunberg Resa 3: 55 (1791). (Han gick) ned i vattnet, grep den .. grant virade snäckan, och räckte den åt barnet. Almqvist TreFr. 1: 187 (1842). Vinglas på virad fot. Jersild 50Fräls. 81 (1984).
3) refl., om ngt sakligt, särsk. växt(stam): slingra sig; äv. mer l. mindre bildl. Den vida sand, der sig blott törnen vira / vid Palmens krona lyfter Cederns spira. LBÄ 5–6: 3 (1797). Sakna två vindor stöd, så vira de sig om hvarandra. Strindberg Blomst. 75 (1888). Våra tankar vira sig i hvarandra till ett rosigt band. NordRevy 1895, s. 12. Murgrönan klättrar nedför bråddjup och branter och virar sig som infattning kring de talrika grottorna. Samzelius HarBrush. 32 (1919). En palm med gröna små frukter i klasar, med breda blad som virar sig upp längs stammen. SDS 2/5 2003, s. 13.
Särsk. förb.: VIRA IHOP10 04, förr äv. HOP. till 2: tvinna l. fläta ihop (ngt); särsk. med resultativt obj.; äv. liktydigt med: rulla ihop. Du har väl tagit bort alla löf af träden .. men du skal ändå ej hindra mig, at likafult fläta en krans, som jag vil vira ihop af jordref och den veka vintergrönan. SvMag. 1766, s. 496. Han gjorde loss hängmattan från träden, virade ihop den och började sakta och försiktigt ta sig nerför bergsluttningen. Östergren Ankare 22 (1988). Till sommarkransarna brukar hon använda pil, rönn och andra böjliga grenar .. som hon virar ihop och formar till en ring. SvD 16/9 2006, Mag. s. 147. Hon kan se en .. pojke som balanserar på en av högarna och letar efter trasiga elledningar. Han virar ihop dem till små nystan och hoppas sälja dem till en upphandlare. AB 24/1 2009, s. 19. jfr hopvira.
VIRA IN10 4. till 1 slutet: svepa in (ngn (äv. sig) l. ngt i ngt). Wetterbergh Altart. 12 (1848). Han (tog) en krona, som han virade in i en .. silkesnäsduk, och räckte denna .. åt flickan. LbFolksk. 7 (1890). Hon virar in sig i täcken och filtar men blir inte varm ändå. Pohl o. Gieth Saknar 167 (1992). jfr invira.
VIRA OM10 4. till 1 slutet: linda om (ngt med ngt). Salé 152 (1664). Männen bära liar, som de ofta försiktigt ha virat om med trasor, för att ingen skada skall ske. Sandström NatArb. 2: 109 (1910). jfr omvira.
Spoiler title
Spoiler content