SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VISIR visi4r, sbst.2, n. (HH 2: 26 (1548) osv.) ((†) r. l. m., HH 2: 26 (1548), Sparre Sjökad. 62 (1850)); best. -et; pl. = (WoJ (1891) osv.), äv. -er (WoJ (1891) osv.).
Ordformer
(fiiszer 1548. fiszer 1548. visier 18081844. visière (-iere) 17501837. visir (-z-) 1801 osv.)
Etymologi
[liksom (ä.) d. visir av t. visier, av fr. visière, till ä. fr. vis, ansikte, till lat. visus, syn, ansikte, till p. pf.-stammen av videre, se (se VETA, v.1). — Jfr VISERA, v.1, VISIR, sbst.3]
(upp- o. nedfällbart) ansiktsskydd på riddarhjälm (jfr HJÄLM-GALLER); särsk. i sådana bildl. uttr. som (strida o. d.) med öppet (i sht förr äv. slutet) visir, i fråga om ett öppet o. ärligt l. rättframt sätt (resp. motsatsen); äv. dels i utvidgad anv., om motsv. skydd l. skärm på annan typ av hjälm, dels oeg. l. bildl., om annat, liknande slag av reglerbar (skydds)anordning. En blanck fiiszer, och 2 par vapnhandskar. HH 2: 26 (1548). Stor Stål-hatt; med visiere. Schück VittA 5: 371 (i handl. fr. 1750). Fältmarskalk Toll .. bewärdigade aldrig .. (förtalet) med wederläggning så länge det gömde sig innanför slutet visir. SKN 1843, s. 266. Rustning, bestående av sluten hjälm med tredelat visir. SvVapSÅ 1932–33, s. 45. Han har stridit med öppet visir, han har utlämnat sig med alla sina förtjänster och svagheter. Malmberg Värd. 238 (1937). I mycket hårt väder fick fartyget visiret – den främre porten som fälls upp i hamn – bortslitet. DN 30/9 1994, s. A5. Hade det hjälpt om du spelat med visir på hjälmen? – Tveksamt, pucken kom nerifrån och träffade mig hårt över ögonlocket ovanför högra ögat. GT 26/9 2008, Sport s. 6. — jfr HJÄLM-, MASK-, SVETS-VISIR.
Ssg: VISIR-HJÄLM. hjälm med visir. UB 6: 118 (1874). Delar af en helrustning, utgörande visirhjelm, bröst- och ryggharnesk. SD(L) 1894, nr 338, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content