publicerad: 2017
Ordformer
(visp- (hv-, hw-, w-, -ss-) 1555 (: vispekakur) osv. wijsp- (hw-) 1664)
Etymologi
[jfr d., nor. vispe; avledn. av VISP, sbst.1; i ä. språkprov i bet. 2 sannol. äv. med anslutning till VISPA, v.2 — Jfr VIPSA, sbst.]
1) gm upprepade (snabba) slag l. (snabb) omröring bearbeta med (ngt som används ss.) visp o. därigm åstadkomma fluffighet l. skum(ning) l. luckerhet hos l. i (ngt flytande); äv.: gm sådana slag osv. blanda l. röra samman (ngt); äv. dels utan obj., dels ss. vbalsbst. -ning, konkret, om ngt upp- l. sammanvispat; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (se slutet). Salé 61 (1664). Ost kan præpareras på mångahanda sätt .. (bl. a.) af fikonträdsqwistar, då mjölken wispas dermed. Linné Diet. 2: 160 (c. 1750). Slå sedan litet i sönder af såppan deruti, wispa så at det intet klimpar sig. Warg 12 (1755). Sedan så mycket mjöl som önskas blifvit ivispadt, bör (rågmjöls)gröten under flitig vispning koka ännu en stund. Langlet Husm. 194 (1883). I köket stod fru Vide och vispade en tårta. Idun 1890, s. 653. En vispning af ägg och gräddmjölk, litet salt och socker slås öfver (potatispuddingen). Ekberg Hvad äta? 185 (1899). (Efterrätten) var hoprörd av blötta skorpbitar, lingonsylt och vispad grädde. Krusenstjerna Fatt. 3: 168 (1937). Maskiner som knådar och vispar bör kunna köras på minst två hastigheter. RådRön 1997, nr 4, s. 33. — jfr NED-, STYV-, UT-VISPA. — särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk.: utföra en (snabb) roterande rörelse med (kroppsdel l. redskap); äv. intr.; särsk. i uttr. vispa runt, snabbt (o. planlöst) röra (sig) hit o. dit (jfr RUNT, adv. I 2 e). Acrel Sår 227 (1745). Penseln bör icke föras vispande eller gnuggande utan med lugna tag fram och åter i korsande riktningar. Kallstenius HbOljem. 52 (1915). Vispade runt i garderobens dunklaste malgömmor efter yllejumprar. TurÅ 1945, s. 89. Hans tunga vispade, han upprepade gång på gång att han älskat hustrun. Pleijel Fungi 133 (1993). särsk.
α) om redskap l. (del av) maskin med roterande funktion: slunga iväg (ngt); äv. intr.: gå l. snurra runt. Nerén HbAut. 1: 92 (1911). Plogbilens vänstra hjulpar ha tangerat diket, det kedjeförsedda bakhjulet vispar snön i luften. SvD(A) 1931, nr 51, s. 6. Vattenhjulet vispade och blästern väste. Erkelius SåsomEld 70 (1989).
β) med avs. på material för stoppning l. isolering o. d.: (medelst vispliknande redskap) öka porositet o. volym hos, göra mindre kompakt. Då ullen nysz är kommen utur sina Kottar, är hon beqwämligast till Hwadd och stopning .. Men om hon någon tid legat inpackad uti säckar, wil hon wispas eller kardas med Bomulls kardor. HushBibl. 1757, s. 64. Madrassen med vispad latex, som med sin spänst och följsamhet skänker kroppen den rätta vilan. Form 1951, Ann. s. 48.
2) slå med upprepade o. snabba l. lätta slag; särsk. (o. i sht) med bestämning inledd av prep. med l. på, med huvudord betecknande det som slår; ofta mer l. mindre liktydigt med: vifta; äv. dels i fråga om enstaka slag (se särsk. b), dels med obj. betecknande mottagaren av slaget l. slagen. Verelius 49 (1681). Stoets beteende helt tagit, är opålitligt, undvikande, benäget att vispa på svansen, och att kasta vått ifrån sig. Ehrengranat Ridsk. II. 2: 3 (1836). En bred (fisk)stjärt vispade i ytan och Roths klubba virvlade ner igen. Eklundh Folk 96 (1918). (Han) börjar .. snubbla vidare med snedsteg längs skogsstigen medan hängbjörkarnas slöjor vispar honom i ansiktet. Eriksson ÖmhHung. 47 (1948). Tunga gråfåglar flög upp med stort buller .. och försvann med vispande vingar. Lindström LeendGud. 184 (1951). Om han sätter sig på tvären kommer hästarna att ställa sig på bakbenen och vispa med framhovarna i luften. SDS 17/9 1989, 1: 33. — särsk.
a) (i vissa kretsar, vard.) med avs. på lie: (efter slipning på slipsten o. d.) med trästicka o. d. finslipa egg på. Omsider reste han sig och vispade lien. Kalmar 17/11 1900, s. 4.
b) (i vissa kretsar, vard.) i bandy l. ishockey o. d.: med klubba slå (boll l. puck) (i viss riktning l. i mål). Robin lurade målman att rusa ut varefter han behändigt vispade bollen i mål. IdrBl. 19/3 1924, s. 10. Egentligen är det över huvud taget fel att använda begreppet ”skjuta” i ishockey, ty den vispning som forwarden gör mot mål är intet skott utan är och förblir en vispning. IdrBl. 1935, nr 19, s. 8.
VISPA I10 4, förr äv. UTI. gm l. under vispning blanda i (ngt). Swedberg Ordab. (1725). Vispa i äggulorna och hetta upp. Davidsson Hälsokokb. 122 (2009). jfr ivispa. —
VISPA IHOP10 04, äv. HOP4, förr äv. TILLHOPA. gm l. under vispning bearbeta l. sammanblanda l. ge önskad konsistens åt (ngt); äv.: gm blandning o. sammanvispning av olika ämnen tillreda (ngt); äv. mer l. mindre bildl.; jfr vispa samman. Slå tolff Egg sönder, rör och hwijspa them wäl tilhopa. Salé 46 (1664). Den unga Uppsalaskalden .. vispade ihop antik och romantik på ett ofta ödesdigert sätt. 3SAH 51: 108 (1940). Billigast blir det inte oväntat att vispa ihop kakan själv. RådRön 1988, nr 6–7, s. 7. jfr hopvispa. —
1) till 1: gm l. under vispning blanda in (ngt) (i ngt). Ägghvitan i vispkitteln slås sönder med några vispslag, och det florsiktade sockret vispas in däri. Grafström Kond. 178 (1892).
2) (i vissa kretsar, vard.) till 2 b: med klubba slå in (boll l. puck) i mål. Roslind vispade påpassligt in en boll från inslag. IdrBl. 1924, nr 16, s. 8. —
VISPA OM10 4. gm l. under vispning bearbeta l. blanda om ingrediens(er) till l. i maträtt; äv. dels (ngn gg) med obj., dels oeg. l. bildl. Slå sidst äggehwitan deruti och wispa wäl om. Warg 690 (1755). I stället för att lägga den till kinden och trycka af, stack han piporna in bland buskens löf och vispade om. Benedictsson Eftersk. 91 (c. 1885). Knäck ett rått ägg försiktigt, skilj gulan från vitan och låt gulan flyta ned i glaset. Vispa om alltsammans. SödermNyh. 27/6 2002, s. 19. jfr omvispa. —
VISPA SAMMAN10 32 l. 40, äv. TILLSAMMAN(S)040, äv. 032. vispa ihop (ngt). I bondstugorna sågs et särdeles instrument at wispa miölk och grädda tilsammans. Linné Dal. 101 (1734). Medan hon dukade vispade han samman en sås. Guillou TjuvMarkn. 282 (2004). jfr sammanvispa. —
VISPA SÖNDER10 40. vispa (ngt) så att det går sönder (o. blandas). Tagh så Eggeblomma och Cannel, wispa thet sunder i litet wijn. Kockeb. C 8 b (1650). Vispa samman äggstanningen. Det går lättast om man först vispar sönder äggen och sedan blandar i mjölk och crème fraiche. GbgP 28/6 1998, s. 46. jfr söndervispa. —
1) till 1: gm vispning tillreda ((smet till) ngt). Hvem skulle vispa till plättarna, om jag gick bort? Vasenius Top. 2: 478 (cit. fr. c. 1843).
2) till 2: (plötsligt l. hastigt) slå till (ngn l. ngt) (med kroppsdel l. redskap o. d.); äv. utan obj. Toppen (på björken) han vispade till, så pojken han for iväg så långt, så han kom inte igän på sju år. Landsm. B 2: 11 (1908). Ofta kan man .. se fisken helt spydigt och lekfullt vispa till den falska insekten med stjärten. Hammarström Sportfiske 101 (1925). —
VISPA UPP10 4. gm vispning åstadkomma skum l. fluffighet hos (o. därigm öka volymen av) (ngt); äv. mer l. mindre bildl., särsk.: snabbt l. hetsigt öka l. höja (ngt). Sluga spekulanter, som genast begripa, att det är fråga om att vispa upp aktiens kurspris på fondbörsauktionerna. GHT 1896, nr 92 B, s. 1. Propellern vispar upp en bred, skimrande skumfåra i kölvattnet. VFl. 1911, s. 134. Kalkäggens vita går ej att vispa upp. Bolin VFöda 202 (1933). jfr uppvispa. —
VISPA UR10 4. gm l. under vispning tömma ur (ngt, i sht kökskärl). Stekpannan vispas ur med den kokande buljongen, och såsen hälles öfver biffarna. HemKokb. 73 (1903). —
-GRÄDDE. tjock grädde (med en fetthalt av ca 40 %) som kan vispas till luftig konsistens; äv. om uppvispad sådan grädde. Fullgod vispgrädde, hvaraf nästan intet afrinner, om han styfvispad lägges på hårsikt. Grafström Kond. 141 (1892). Vi hade .. mina favoriträtter, kokt skinka och rödkål samt strutar med vispgrädde. Siwertz Förtr. 9 (1945). —
-GRÖT. (i Finl.) om kraftigt vispad efterrättsgröt av mannagryn l. grahamsmjöl med smaktillsats av saft l. sylt o. d. Hufvudstadsbl. 30/11 1979, s. 9. Av morot och mannagryn gör du en vispgröt som smaksatt med citron kan jämföras med aprikosgröt. ÖNyland 4/4 1995, s. 12. —
-MASKIN. maskin för vispning av deg l. smet o. d.; ngn gg äv. till 1 slutet β, om maskin för uppvispning av stoppning l. fyllning o. d.; jfr rör-maskin, sbst.2 HforsT 1863, nr 295, s. 4. Vispmaskin .. (dvs.) maskin för uppvispning av t ex latex till skum. TNCPubl. 84: 238 (1986). När .. (potatismassan) var kall kördes den i vispmaskinen, med tillsats av fett, socker och ett par droppar mandelolja. Widell Sockerbag. 201 (1995).
B: VISPE-BRÖD. (förr) om ett slags finare hårt bröd av vete l. råg som bestrukits med vispad äggvita. Widekindi G2A 246 (i referat av handl. fr. 1614). Hofberg omtalar en del .. stämplade kakor s.k. vispebröd. Dessa voro hvetekakor, som påstrukits med ägghvita och gåfvos tillsammans med lyckönskningspresenterna till brudarna. Norlind AllmogL 390 (1912). —
-KAKA. (†) om ett slags om skorpa påminnande torr kaka av vete l. råg. GripshR 1555, s. 1 b. Tuå eller halfannen tunna godhe, törre och välförvarade vispekakor eller tvebaker. OxBr. 1: 75 (1614). VgFmT II. 1: 60 (1901). —
(2 a) -STICKA. (i vissa kretsar, vard.) trästicka använd för finslipning av lie. NVedboDomb. Sommart. 1742, § 86. Till en lie hör .. en vispesticka .. gjord af gammalt eke, som legat i kärr så länge, att det blifvit svart och mjukt. 4GbgVSH V–VI. 4: 9 (1903).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content