publicerad: 2017
VITE vi3te2, sbst.2, n. (OPetri 1: 8 (1526) osv.) ((†) r. l. m. l. f. Cavallin Herdam. 3: 354 (cit. fr. c. 1750)); best. -et; pl. -en (RA II. 2: 263 (1617) osv.) ((†) = OMartini Pred. D 2 a (1606), VDAkt. 1661, nr 309 (: tillwijte))
Ordformer
(vijte (w-, -th-, -tth-) 1526–1747. vite (hv-, hw-, w-, -ii-, -j-, -th-) 1526 osv. vitis- (w-, -th-) i ssgr 1591 (: withismåll)–1814 (: witishorn). wit 1771 (: tilwit). witte (-tth-) 1578–1621. wittis- i ssg 1619 (: wittis ordh). wyte (-th-) 1596–1685. wytte 1596)
1) (†) motsv. VITA, v.5 2: tillvitelse; särsk. i uttr. fult vite, illvillig (o. osann) tillvitelse. (Vid träta) skal Domaren wara beskedeligh, och göra åtskildnat mellan oquämdens ord och fult wite. OPetri 4: 309 (c. 1540). Tÿ dömmess H(er)r Jon Benedj .. frij, oskyldigh, och saaklööss för samma wijte, taall och misstancke. VDAkt. 1653, nr 203. FörarbSvLag 5: 449 (1717).
2) straff; särsk. (o. i sht) om på förhand utsatt o. till efterrättelse snarare än bestraffning tjänande straff utdömt i händelse av viss (i vitesföreläggande preciserad) överträdelse l. underlåtelse (särsk. (o. utom i a numera bl., jur.) om sådant av myndighet utsatt bötesstraff); särsk. i sådana uttr. som vid vite av (det l. det (bötes)straffet) l. vid (så l. så stort belopps) vite, förr äv. lägga vite vid (se LÄGGA VID 3); äv. om avtalad bot (se a); förr ngn gg äv. liktydigt med: avgift (se c). OPetri 1: 8 (1526). Effter thet (dvs. svärandet) är een så stoor synd, och så förfärligit wijte wederlagt. LPetri 2Post. 220 b (1555). (G. I) satte them wijte före att hwar the nu icke wille medh sådane (dvs. otillbörliga handlingar) åffstå, skulle thet icke bliffua ostraffat. Svart G1 35 (1561). Angifwer någen en Christen, allenast för then Orsak skull, at han Christen är, så är wår (dvs. den romerske kejsarens) Wilje, at then angifne må frijtt och vthan Wijte bekenna sigh wara en Christen. Schroderus Os. 1: 135 (1635). Nu stälde Hans Maj:t de Ordres öfwer alt, at ingen af hans folck skulle, wid högt wite til giörande, tilfoga inwånarena något det minsta öfwerwåld. Nordberg C12 1: 109 (1740). Kyrkogårdsnämnden får .. ett föreläggande att vid 10 000 kronors vite inkomma med ett förslag till kontrollprogram för (renings)anläggningen. SvD 7/12 1999, s. 10. Ett interimistiskt beslut, där .. (företaget) och dess ägare förbjuds att vilseleda kunderna vid vite av upp till fyra miljoner kronor per vecka. GbgP 31/12 2015, s. 22. — jfr BLOD-, PENNING-VITE. — särsk.
a) jur. i fråga om avtal l. fördrag o. d.: avtalad bot för brott mot l. bristande uppfyllelse av kontraktsenliga förbindelser; jfr KONVENTIONAL-BOT, STRAFF 4. Ladhe the siälffwe, medh Capitels samtycke, thetta withet widh, att hwilken there som thet först wräker skall giffwa 6 daler till capitelet. UppsDP 29/7 1602. Enär Bäckman .. brutit sin i kontraktet åtagna förbindelse, yrkade Viskaforsbolaget, att Bäckman måtte förpliktas att till Viskaforsbolaget utgiva det stadgade vitet 100,000 kr. 1NJA 1948, s. 69.
b) (†) i fråga om förlikning o. d., om bot som av domstol l. annan rättsinstans föreläggs parterna för att förmå dessa att avstå från fortsatta tvistigheter; särsk. i sådana uttr. som lägga vite mellan ngra. Sa(m)me dagh lagd(es) vite i mellen And(er)ss P(er)son .. ok hanss hust(r)v ok klochar(e) ok hans hust(r)v såå att huylkin der(e) som aff brytt(er) hell(e)r gör noge(n) oskel påå den a(n)ndre antten dee hell(e)r der(e)ss ffolk: ha(n)n skal giffue vtt xx (mark). UpplDomb. 7: 24 (1548). Sedan bleff dem (dvs. parterna) aff rätten satt ett par oxar i wijthe, hwilken som medh otydigdt skiällande dhen andra öffwerfaller och icke medh witnen kan bewissa, skall bemelte oxar betalla. VgFmT II. 6–7: 135 (1666). Bergv. 2: 318 (1744).
c) (†) i allmännare anv.: avgift. Åårligh Renta aff Stockholms län .. Vite och skepesta om Olssmessan (56 mark). HH XI. 1: 25 (1530). Medan samme skatt (dvs. stickeskatten) skall wara dem pålagt för itt vijte, moste dee samma den alt framgeent uttgöra. RP 5: 311 (1635).
Ssgr (i allm. till 2): A (†): VIT-PENNING, se C.
B (†): VITE-PENNING, se C.
C (jur.): VITES-BELAGD. jfr belägga 8 b. SAOL (1950). För tre år sedan blev ventilationen på Geijersskolan utdömd och vitesbelagd av Arbetsmiljöverket. Sydsv. 26/4 2013, s. 14. —
-BELOPP. om till visst belopp bestämt vite. Hembygden(Hfors) 1914, s. 87. Myndighetsnämnden har beslutat att markägaren får tre månader på sig annars väntar ett vitesbelopp på 220 000 kronor. HbgD 27/9 2015, s. B10. —
-BESLUT. jfr beslut II 1 b. BtRiksdP 1891, I. 2: nr 45, s. 12. Förvaltningsrätten ger regionen och Skånes universitetssjukhus rätt mot Arbetsmiljöverket. Rätten upphäver därför nu Arbetsmiljöverkets vitesbeslut. Sydsv. 5/6 2013, s. A17. —
-BESTÄMMELSE. I Tyskland, hvarest vitesbestämmelser synas vara ganska vanliga, är det (osv.). LAHT 1902, s. 86. —
-BOT. bot (se d. o. 6) för vitesbrott; jfr -böter, -penning. (Skall) båda ofwannämnde gamle hustrur .. wara förfallne til så stor witesbot, nemligen 2 D(ale)r S(ilver)m(yn)t. KulturbVg. 2: 124 (1753). —
-BROTT. (numera bl. tillf.) överträdelse l. underlåtelse för vilken vite är utsatt; jfr brott II. Är (ngn) til witesbrott förfallen, och orkar ej betala; plichte med fängelse, och sware fängelse på åtta dagar emot tijo daler. UB 10: 1 (Lag 1734). —
-BÖTER, pl. (numera bl. tillf.) böter för vitesbrott; jfr -bot. PH 2: 1164 (1734). (Han blev) af närwarande Krono-Betjening .. qwarhållen, för 5 R(iks)d(ale)rs wites Böter, att dem på 14 dagar med fängelse afgjälda. VDAkt. 1783, nr 131. —
-DOM. jfr dom sbst.1 2 a. Att denna .. (utgrävning av sjön) och wåldsamhet af ofwanbemälte socknemän skett oaktadt flera dem förelagde förbud och vitesdomar. Englund Ged. 99 (i handl. fr. 1797). —
-FÖRBUD. förbud vars överträdelse medför vite. AdP 1800, s. 897. År 1844 utbröts åsen till kronopark, där blef witesförbud för all åwerkan och twå wackra boställen uppfördes. Topelius Lb. 2: 60 (1875). —
-FÖRELÄGGANDE. föreläggande (jfr förelägga, v.1 2 b) (innebärande viss skyldighet för adressaten o.) förenat med vite. Weste 1719 (1807). Det skall tillkomma länsstyrelsen att för infordrande av uppgift eller annan utredning (rörande beskattning) meddela vitesföreläggande eller anlita annat tvångsmedel. SFS 1943, s. 484. —
-HOT. om det hot som vitesföreläggande l. vitesförbud o. d. innebär. 1NJA 1954, s. 390. Till ett föreläggande eller förbud kan myndighet enligt åtskilliga författningar knyta ett viteshot. Ragnemalm FörvaltnProcessr. 95 (1978). —
(1) -MÅL. (†) tillvitelse l. klandrande utsaga; jfr -ord o. vitels-mål. UpplDomb. 5: 69 (1575). Lasse i Hiulsta och Lasse i Giöttersta blefue huardere saker 20 m(arke)r för wijtessmåll, för th(ett) the hafua widt, Ericks hustru i Eneby för truldoom och kundhe inth(et) bewijsa henne sådana gerningh. SörmlH 16: 89 (1597). FörarbSvLag 4: 453 (1688). —
(1) -ORD. (†) tillvitelse l. smädelse; jfr ord, sbst.2 3, o. -mål. Sa(m)matiid kom för retthe .. Jören Classon till Twna och tiltaladhe här Knwtt i Biörlunda om någre wittes ordh, som han hadhe scriffuidh hono(m) tiill. SörmlH 16: 43 (1596). NoraskogArk. 5: 378 (1681). —
-PENNING. (vit- 1721. vite- 1530–1544, 1975 (: ättargäld-vitepenningar). vites- 1727 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) vitesbot; förr äv. till 2 c, om (skatte)avgift; i sht i pl. Vitepeninga .. (11 ½) m(a)rk. HH XI. 1: 26 (1530). Lasse Larssonn äger svara till .. Upsala stadh och qvarner för all årlig skatt, nemplige skatte-, vite-, affradz-, .. (o.) tullpenninger. Almquist CivLokalförv. 3: 165 (i handl. fr. 1544). —
-PÅFÖLJD~02 l. ~20. jfr påföljd 3. Då domstolen i de fall, om hvilka dessa två stadganden handla, eller eljest ger part föreläggande, bör domstolen .. ej utsätta vitespåföljd. Kallenberg CivPr. 2: 98 (1927). —
(2 a) -UTFÄSTELSE. (numera bl. tillf.) i avtal: utfästelse om erläggande av vite vid bristande uppfyllelse av kontraktsenlig förbindelse. En vitesutfästelse (kan) jämkas där den finnes vara uppenbart obillig. Minnesskr1734Lag 1: 300 (1934).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content