publicerad: 2017
VITTJA vit3ja2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, VITTJING (†, Ferrner ResEur. 458 (1761), FoFl. 1906, s. 133), VITTJNING (HLittSt. 1: 298 (1821) osv.), VITTNING (†, KOF II. 2: 331 (c. 1655), Porthan BrCalonius 120 (1794)); -ARE (tillf., Fatab. 1909, s. 114, osv.), -ERSKA (tillf., UNT 30/8 1932, s. 6, osv.).
Ordformer
(vettj- (w-, -tti-) 1596–1770. vitj- (w-, -ti-) 1558–1895. vittj- (hw-, w-, -tti-) 1564 osv.)
Etymologi
[fsv. vitia, besöka; jfr fvn. vitja, besöka (nor. vitje); till den rot som äv. föreligger i lat. videre, se (se VETA, v.1)]
1) (†) besöka l. gästa l. gå till (ngn l. ngt); ngn gg äv. utan obj. Therföre moste iagh witia och besökia Sacramentet. LPetri Luther Nattw. F 1 b (1558). Huruledes bemälte Bengt haf(ve)r sedermera när han sin fäste möö i Kättelstorpt skolle wittia haf(ve)r i förbjgåande lägrat een Herlini Torparedotter. VDAkt. 1676, nr 34. Nu blijr det annat, än gåå hijt och dijt och wittia, / Nu får du Celadon så wackert stilla sittia. FoU 20: 384 (1676). Lind (1738).
2) (se till o.) tömma (fångstredskap) på fångst; i sht i fråga om fiske. UpplDomb. 7: 135 (1564). Katzor wittia. Spegel GW 210 (1685). Jag var .. ute att vettja krokar, ock feck en hop stora gäddor. JGOxenstierna Dagb. 83 (1770). Alla fogel-fängen, så giller som snaror, vittjas eller efterses vanligen hvar morgon. VetAH 22: 245 (1801). Då vittjningen försiggår böra näten så mycket som möjligt dragas från botten, innan de börja vittjas. GFiskaren 13 (1845). Gillrad sax skall dagligen vittjas. SFS 1938, s. 544. — jfr TJUV-VITTJA o. SOLGÅNGS-VITTJANDE. — särsk. i utvidgad l. oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; äv. utan obj., särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av i (se särsk. α). När Annika gick vittia / Höns nästen. Rosenfeldt Vitt. 253 (c. 1690). Måsar, ute för att fiska, / Vittja våg på våg. Sehlstedt 2: 182 (1862). Folket tränges, offrar, kysser foten, / Presten står bredvid och vitjar noten. Wennerberg 1: 64 (1881). Jag (gick) på kvällen ut för att vittja brevlådan. SvD(A) 2/2 1932, s. 6. särsk.
α) med avs. på (ficka i) klädesplagg l. plånbok l. väska o. d.: (genomleta i syfte att) tömma på pengar l. värdesaker o. d. SD 8/3 1894, s. 4. Det var intet tvifvel om att huspigan vid borstningen af husbondens kläder vittjade hans portmonnä. SD(L) 1898, nr 497, s. 4. Brukar ni i allmänhet vittja i gästernas fickor? Josephson Kanske 70 (1932).
β) med avs. på arkiv l. bibliotek l. tidning l. skrift: (grundligt) söka i l. genomleta (efter information o. d.). 1Saml. 6: 733 (1774). Köpte alla landsortstidningar som vitjades med rödpenna och hemsändes. Strindberg Brev 6: 63 (1886). Författarna har ambitiöst vittjat fjärran arkiv och intervjuat åldrande medagerande. SvD 4/6 1975, s. 5.
Ssg: (2) VITTJE-HÅV. (numera bl. tillf.) håv använd l. avsedd att användas vid vittjande av fiskeredskap. SkandFisk. 43 (1837).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content