publicerad: 2017
VITTERHET vit3er~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. w-)
Etymologi
1) (†) motsv. VITTER, adj. 1: klokhet l. förstånd; kunskap l. vetande l. bildning; äv.: färdighet l. förmåga (jfr VETENSKAP 2); äv. mer l. mindre liktydigt med: vetenskap; jfr VITTERLEK 1. Du skal aldrig tro, min Läsare, hwad witterhet, som bor i det magra hufwudet. Dalin Arg. 1: 12 (1732, 1754). Så länge .. (Nordens befolkning) ej glöma sina Fäders witterhet, utan upwäxa mellan Wapnen .. skulle ingen fiende i werlden kunna skräma dem. Mörk Ad. 1: 254 (1743). I de djupaste lärdoms-winklar utletade sig detta wett liksom med en Ariadnisk ledsträng, särdeles i den Historiska witterheten. Dalin Vitt. I. 3: 168 (1744). All den witterhet, särdeles uti stiernekonsten och annan werldslig wishet, som då för tiden mäst wördades i Orienten. Bælter JesuH 1: 163 (1755). Drifwen af egen lust at handleda ungdom til dygd och witterhet. VDAkt. 1779, nr 410. Emblematisk vitterhet. 1VittAH 3: 289 (1780).
2) (utom ss. förled i ssgr i sht i vissa kretsar, arkaiserande) motsv. VITTER, adj. 2, sammanfattande, om (bedrivande av) humanistiska (o. estetiska) vetenskaper l. läroämnen (i ä. tid särsk. dikt- l. talekonst l. historieskrivning); äv. om (djup o. gedigen) humanistisk (o. estetisk) bildning; särsk. (o. numera nästan bl.) dels i fråga om Kungl. Vitterhetsakademien (särsk. ss. förled i ssgr), dels med tanke huvudsakligen l. uteslutande på skönlitteratur l. skönlitterär verksamhet; äv. konkret(are) (se slutet); jfr VITTERLEK 2. Ibland de författningar, som tyckas mäst hafva bidragit at införa renhet i språk, ljus uti vetenskaper, smak uti vitterhet och konster, äro de samfund eller Academier, som tid efter annan och på åtskilliga ställen blifvit instiktade. Höpken 1: 190 (1753). Med Witterhet förstås här Historien, Wältaligheten och Skaldkonsten. SvMerc. V. 4: 335 (1760). En Konung, som skyddar vettenskaper, älskar och idkar vitterhet. Rosenstein 1: 118 (1787). (De nyvalda akademiledamöternas) vitterhet och snille voro allmänt kända. Adlerbeth Ant. 2: 117 (c. 1815). Inemot 1700-talets slut vunno .. de humanistiska vetenskaperna en själfständig, strängare utbildning och afsöndrade sig från vitterheten, så att slutligen endast det estetiska elementet återstod. 2NF 32: 886 (1921). Delar av det .. (drottning Kristina) lämnade efter sig på kulturens och vitterhetens område .. det lever ännu den dag som idag är. Englund Silverm. 157 (2006). Kulturpolitiken är högerns akilleshäl. Varför den visar så klent engagemang för konst och vitterhet när bildning borde vara dess hjärtefråga är en gåta. SvD 27/12 2009, Kultur s. 14. — jfr EFTERKLANGS-VITTERHET. — särsk. om visst slag l. viss kategori av skönlitteratur, särsk. (o. i sht) konkretare; äv. koll., om personer som ägnar sig åt skönlitterär verksamhet; förr äv. konkret, om skönlitterärt alster. Mit exempel satte pännarna i gång: bläckslussarna öpnades, och hela floder af witterheter öfversvämmade både bänkar och bord. Wallenberg (SVS) 2: 79 (1771; uppl. 1999). En comedie, en denna tiden föga öfvad vitterhet. Hallenberg Hist. 4: 905 (1794). Alla det Nyare Europas vitterheter hafva .. försökt likna det nämnda mönstret (dvs. det franska). 2SAH 20: 140 (1840). Som barn hade hon läst en mängd svensk vitterhet och nu kom den utländska till. Söderhjelm Runebg 1: 140 (1904). Under den korta tiden från 1906 till 1912 miste den svenska vitterheten tre stora företrädare. 3SAH LXVI. 1: 7 (1956).
Ssgr (till 2; utom i -akademi, -nöje, -pris, -samfund, -samhälle, -sällskap i sht i vissa kretsar, arkaiserande): VITTERHETS-AKADEMI. akademi (se d. o. 3) för främjande av humanistisk (o. estetisk) vetenskap l. verksamhet; särsk. (o. numera nästan bl.) i sg. best., om l. ingående i benämningen på den år 1753 grundade Kongl. Swenska Witterhets Academien l. dess efterföljare den år 1786 grundade Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien; jfr -samhälle. Sedan Richelieu inrättade L’Academie Françoise, har det blifvit et mode i alla Policerade Europeiska Stater at stifta Vitterhets Academier. Kellgren (SVS) 4: 286 (1782). Hennes (dvs. Lovisa Ulrikas) Vitterhetsakademi .. fick 1786 två efterföljare .. Inom Vitterhets historie och antikvitets akademien sattes de humanistiska vetenskaperna i centrum. Inom Svenska akademien .. placerades litteratörer .. sida vid sida med grandseigneurer. Carlsson o. Rosén SvH 2: 215 (1961). —
-ALSTER. skönlitterärt alster; jfr -arbete. Berzelius o. Palmstedt Brevväxl. 2: 51 (1830). En af de största olägenheterna vid undervisningen i modersmålet inom skolans högsta klasser har varit svårigheten att för billigt pris kunna erhålla ett tillräckligt antal exemplar af de vitterhetsalster, som man velat göra till föremål för ett verkligt studium i skolan. PedT 1897, s. 405. —
-ARBETE~020. skönlitterärt arbete (se d. o. 11 c); jfr -alster, -försök, -stycke. Hwarjehanda Franska Witterhets arbeten. Sahlstedt CritTuppSag. 10 (1759). Wexionius stjärna har falnat sedan 1863 när hans samlade vitterhetsarbeten senast utgavs. Sydsv. 20/1 2008, s. B5. —
-DEL. (†) jfr del I 1 b β o. -gren. Af synnerlig kärlek til den Witterhets del, som rör wår Swenska Historia .. hafwa de behagat lämna mig öppet tilträde til deras Samlingar. HC11H 2: 4 (1764). 2VittAH 2: 85 (1787, 1791). —
-DOMARE. (†) jfr domare 5 o. litteratur-kritiker. Kellgren (SVS) 5: 714 (1794). Svenska Akademiens täflingsämnen för år 1862 .. Jemförelse mellan Kellgren och Lessing, såsom skalder, tänkare och vitterhetsdomare. PT 9/5 1862, s. 3. —
-FÖRSÖK. jfr försök 3 o. -arbete. Att skingra min ledsnad, har jag roat mig med allahanda små Vitterhetsförsök. Kellgren (SVS) 6: 75 (1777). När Wallin utgav sina samlade Vitterhetsförsök 1821, hyllade han Franzén och Tegnér i en inledningsdikt på hexameter. SvD 6/2 2001, s. 56. —
-GILLE. (†) jfr gille 4 c o. -sällskap. Skaldekonsten kan .. vänta sig säkra fördelar .. af mindre och enskilda vitterhetsgillen. Bergklint Vitt. 157 (1761). 3NF 3: 599 (1925). —
-GREN. (†) gren (se gren, sbst.1 5 a) av (skön)litteratur; jfr -del, -slag. Schück VittA 6: 67 (i handl. fr. 1786). Nu försinnligas i ingen vitterhetsgren våra begrepp till så hög grad, som i dramatiken. 2SAH 2: 320 (1802). Almqvist 80 (1842). —
-HISTORIA. (numera bl. tillf.) litteraturhistoria. SvMerc. V. 4: 334 (1760). Af de tyska årsberättelserna .. framgår, att en kurs i den äldre vitterhetshistorien allmänt genomgås. PedT 1890, s. 416. —
-IDKARE. (numera bl. tillf.) (skönlitterär) författare; jfr idkare 2 o. -lekare. Historien tyckes icke behaga våra vitterhetsidkare, emedan Academiens tid efter annan uppgifne täflingsämnen .. blifvit lemnade i förgätenhet. Schück VittA 5: 702 (i handl. fr. 1779). Kongl. Maj:t har .. tilldelat särskilda belopp åt dels äldre vitterhetsidkare, dels yngre personer, som genom sina arbeten ådagalagt framstående anlag för vitterhet. SFS 1900, Bih. nr 8, s. 56. —
-LEKARE. (†) = vitterlekare; jfr -idkare. Fryxell Ber. 10: 79 (1842). Det finnes icke en af periodens unga vitterhetslekare, som icke har dylikt joller och klingklang på sitt samvete. Mortensen Aftonbl. 207 (1905). —
-LÄRA. (†) jfr lära, sbst. 2. Deraf (må) slutas huru förståndigt de tänka, som ensamt tillgifne en viss ny vitterhetslära, anse .. just detta slags poesi för alldeles ingen poesi. Leopold 5: 121 (c. 1820). Atterbom Siare 4: 13 (1847). —
-NÖJE. om nöje (se d. o. 4) som (skön)litteratur erbjuder l. skänker; äv. konkret(are) (jfr nöje 5 b), särsk. (o. numera nästan bl., om ä. förh.) i pl., ss. titel på av sällskapet Utile dulci under åren 1769–1781 utgivna diktsamlingar. VitterhNöj. (1769; titel). De tvenne villkoren för allt sant och stort vitterhetsnöje: sinnes-värde och konst-effekt. Leopold 2: 284 (1801). Någon sordin lade Cederschiöld just icke på våra stundom muntra vitterhetsnöjen. NärGickSkol. 94 (1934). —
-PRIS. pris (se pris, sbst.3 III 1) erhållet för skönlitterär verksamhet; äv. (o. numera nästan bl., tillf.) om pris utdelat av Kungl. Vitterhetsakademien. Schulzenheim SvSprSkrifs. 126 (1807). Flera förtjänta forskare får vitterhetspriser. SvD 17/3 2005, s. 34. —
-SAMFUND~02 l. ~20. litterärt samfund (se d. o. 3 d); särsk. (o. numera nästan bl.) i sg. best., om l. ingående i benämningen på det år 1907 grundade Svenska Vitterhetssamfundet; jfr -sällskap. 1VittAH 1: 121 (1755). Ett sällskap som otvifvelaktigt måste räknas till vitterhetssamfunden var det 1810 af Lorenzo Hammarskiöld stiftade Pro Joco. Lundin o. Strindberg GSthm 446 (1881). Svenska Vitterhetssamfundet, sammanslutning .. med syfte att sörja för vetenskapligt tillfredsställande utgåvor av svensk litteratur. NE 17: 490 (1995). —
-SAMHÄLLE~020. vitterhetsakademi; särsk. (o. numera bl.) i sg. best., om l. ingående i benämningen på det år 1778 grundade Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg; jfr samhälle 2 b o. -akademi. Et Tal, som hölts .. af .. Secreteraren wid Kongl. Wetenskaps- och Witterhets-Samhället. GT 1787, nr 136, s. 3. En man som .. hellre ser en tjurfäktning i Kina än bevistar en session i ett ärorikt svenskt vitterhetssamhälle. Holmberg Leopold 1: 35 (1953). —
-SEKT. (†) jfr sekt, sbst.2 b. JournLTh. 1810, s. 1137. Journalens bifogade noter (förklarades) bevisa utgifvarens ”gränslösa okunnighet i tyska litteraturen”, då han kunde insmyga en sådan beskyllning, som att Schleglarne stiftat en ny vitterhetssekt. Ljunggren SVH 4: 100 (1887). —
-SKOLA. (†) om (skön)litterär skola (se skola, sbst.2 7). Järta 2: 10 (1823). Denna benägenhet (att personifiera abstrakta begrepp) fanns i än högre grad hos en äldre vitterhetsskola. 3SAH 7: 209 (1892). —
-SKRÅ. (†) jfr skrå, sbst.2 3. Hela stora Vitterhets-skrån, hvars alla rara konstverk, lagar och rätter, en enda blixt af Naturens Genie gör till grus. Thorild (SVS) 3: 76 (1791). Ljunggren SVH 1: 587 (1873). —
-SLAG. (†) slag av (skön)litteratur, litteraturart; jfr -gren. Kellgren (SVS) 5: 673 (1793). Visserligen urartar denna hymnpoesi i grad som få andra vitterhetsslag till en malldiktning. FoU 20: 96 (1906). —
-STYCKE. (†) jfr stycke 20 (c,) d o. -arbete. Sahlstedt SagTupp. 52 (1758). Intrigen knyter sig (i ett vitterhetsstycke). LoW 210 (1862). —
-SÄLLSKAP~02 l. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om (l. ingående i benämningen på) sällskap (se sällskap, sbst.1 I 3) som sysslade med (skön)litterär (l. annan humanistisk) verksamhet; jfr -gille, -samfund. Brunkman SvGr. 15 (1767). Han var aktiv i studentföreningen Svenska vitterhetssällskapet. SvD 14/12 1995, s. 29. —
-YRKE. (†) om (utövande av) (skön)litterär verksamhet. Ehuru gerna jag medgifver, at inbillningsgåfvan .. utgör en mycket hufvudsaklig egenskap hos den, som vil göra lycka i vitterhetsyrken, tror jag (osv.). 1VittAH 5: 69 (1780, 1788). Brinkman o. Adlersparre 223 (1833). —
-ÄLSKARE. om person som sysslar med l. uppskattar skönlitteratur, litteraturälskare; förr äv. allmännare, om person som sysslar med humanistiska studier l. ämnen. HC11H 2: 3 (1764). (Vitterhetsakademien önskar) att af de witterhetsälskare, som icke höra till hennes samfund, få emottaga .. afhandlingar så i historien och antiquiteterna som i hvad inscriptioner och Sinnebilder rörer. Schück VittA 6: 326 (i handl. fr. 1787). Så starka doser poesi kunde man .. uppskatta bland vitterhetsälskarna i 1700-talets Göteborg. SvD 4/6 2003, s. 68.
Spoiler title
Spoiler content