publicerad: 1900
APPLIKATION ap1likatʃω4n l. -aʃ-, l. 01— (applicatio´n Weste, àpplikatschón Almqvist, - -attschón Dalin), r. (f. Almqvist (1842), Dalin (1850); m. Weste); best. -en; pl. (i bet. 2 o. 3 b) -er.
Ordformer
Etymologi
[af t. applikation, fr. application]
1) (föga br.) i allm. om handlingen att applicera l. anbringa ngt. Almqvist (1842). Dalin (1850). Sundén 1: 396 (1886).
2) tonk. i fråga om händernas användning vid trakterandet af vissa instrument.
a) (†) sätt hvarpå handen o. särskildt fingrarna hållas vid spel på tangent- o. stråkinstrument; handställning. En skickelig Spelare kan medelst en afpassad application, skapa tonen och låta Clavèret blifva mer eller mindre sjungande. Vogler Clav.-sch. 20 (1798).
b) (numera knappast br.) = APPLIKATUR 1. Alla de krångliga applicationerne. SP 1779, s. 700 (i fråga om klaverspel). Application til löpningar och handstyckens spelande i alla .. Ton-arter. Miklin Marpurg. Generalbasen Föret. (1782). Dalin (1850). Sundén 1: 396 (1886).
c) (†) = APPLIKATUR 2. Om handen är i vanlig position, eller flyttad i applikationen. Envallsson Mus. lex. 258 (1802). Gå up i applicationen ... Half, hel application. Weste (1807). Lindfors (1815).
3) till APPLICERA 1 e. — jfr ARABESK-, KLÄDES-, KRETONN-, LÄDER-, MOLL-, SAMMETS-, SKINN-, SPETS-, TAFTS-, TYG-, TYLL-APPLIKATION m. fl.
a) brodering(ssätt) hvarvid (i vissa mönster klippta) lappar l. bitar af tyg, läder, spetsar o. d. ss. garnityr fastsys (l. fastklistras) på bottentyget; påläggssöm(nad). Berg Handarb. 135 (1874). Det röda antependiet är broderadt hufvudsakligen i applikation uti siden, sammet och guld. SD(L) 1894, nr 306, s. 10. Väggtäcke i applikation. Kulturhist. fören. konstslöjdutst. 1897, s. 13. — konkret. Röd sidensars-klädning .. med rikt broderi, så kallad application framtil. Mag. f. konst 1842, s. 160. Applikation, pålagd ornamentik, t. ex. inom konstsömnaden påsydda tygstycken. Adler Meyer 593 (1895).
b) [jfr motsv. anv. i fr.] = APPLIK. Freja 1875, s. 126. Ibland .. fästas applikationerna med gummi på bottentyget, det är dock bättre att .. fästa dem .. med några styng ... Applikationerna kunna fastsys med languett eller kråkspark af silke. Hagdahl Det bästa 177 (1885). Italienarnes applicationer äro ofta af atlas med underlägg af papper eller tyg på botten af sammet och kantade med fina snören. L. Zickerman i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1897, 1: 76. jfr: Klädning .. med såkallade applications af måladt sammet. Mag. f. konst 1838, s. 160.
a) (†) till APPLICERA 2 a. Försök med application af ljus til Telegraphiskt bruk om natten. Edelcrantz Telegr. 80 (1796).
b) (numera föga br.) till APPLICERA 2 b. Här är ingen fråga, om lagen skall ändras, utan om application af lagen. 2 RARP 4: 127 (1726). C. B. Zibet i Ad. prot. 1800, s. 161.
c) (numera föga br.) till APPLICERA 2 c. Spåmannen .. har giort application af Spådomen effter åt, sedan et ting händ och förbifaren är. Block Progn. 7 (1708). Göra applikation på personer. Rosenstein 3: 335 (1788). — (†) med prep. till. Kort Adplication (af föreg. predikan), Til H(ennes) S(aliga) M(ajestä)tz .. Konungzlighe Person. L. P. Gothus Likpred. öfv. dr. Christina I 2 a (1626).
III. (numera knappast br.) anlag, fallenhet; jfr APPLICERA 3. Application .. Skicklighet til något. Sahlstedt (1769). Weste (1807). Dalin (1850). G. Dalin (1871).
Ssgr (i allm. till I): (3) APPLIKATIONS-ARBETE 1003~ l. 0103~020, äfv. ~200. Vi kunna räkna detta (arbete) till applicationsarbeten, ty man påsätter de i naturliga nyancer målade blommor och blad etc., på ett passande tyg, och anbringar rundt omkring detsamma fina snören. N. journ. f. dam. 1860, s. 22. SDS 1899, nr 202, s. 2. —
(3) -BRODERI~002. påläggsbroderi, påläggssömsbroderi. Sthms modejourn. 1855, s. 56. För den fantastiska ornamentiken och för figursöm af en viss art är applikations- l. påläggsbroderiet synnerligen lämpligt. NF 15: 1261 (1891). —
-FÄRG~2. [jfr t. applikationsfarbe] tekn. Med applikationsfärger förstås blandningar af betor och färgämnen, som förtjockade påtryckas. I dessa blandningar ha de senare redan kemiskt förenat sig med de förra, och denna förening införlifvas nu med tyget medelst ett öfverskott af betan. Uppf. b. 5: 531 (1874). Applikationsfärgerna blifva oäkta och föga varaktiga. NF 16: 1062 (1892). —
(II b) -SKOLA~20. [jfr fr. école d'application] (föga br.) tillämpningsskola, fackskola. E. A. Schröder i Frey 1845, s. 150. Gynther Förf. (1851). —
(3) -SÖM~2. Mönstret (är) medelst s. k. applikations-söm fäst på den blåa sidenbottnen. L. Looström i 1 Minn. fr. Nord. mus. II. 2: 4 (1881). Applikationssöm med skinn. NF 15: 1261 (1891). —
-TRYCK~2. tekn. om tryckning (af tyger) hvarvid färgdekokten o. betan anbringas samtidigt. Applikations- (l. taffel-)trycket använder blandningar af betor och färgdekokter, hvilka förtjockade påtryckas medelst beta. NF 16: 1062 (1892). jfr: Ett slags applikationstryck är äfven guld- och silfvertrycket, hvilket utföres på åtskilliga sätt, t. ex. genom påläggning af bladguld, bladsilfver och metallpulver .., slutligen äfven genom utfällning af en guldlösning. Uppf. b. 5: 531 (1874).
Spoiler title
Spoiler content