publicerad: 1922
Etymologi
[jfr t. äthyl, eng. ethyl, fr. éthyle. Namnet är bildat av Berzelius av ETER III o. gr. ὕλη, materia]
kem. benämning på en i fritt tillstånd icke känd förening av kol o. väte som antages ingå i alkohol, eter m. m. Berzelius ÅrsbVetA 1835, s. 376. Blomstrand OrgKem. 21 (1877). — jfr BROM-, KLOR-, JOD-ETYL.
-ALKOHOL~002, äv. ~200. sprit, (vanlig) alkohol (se d. o. 1). Keyser Kemien 3: 171 (1876). 2NF 25: 1247 (1917). —
Spoiler title
Spoiler content