OBOIST ob1ois4t (trestavigt) l. å1-, l. -å- l. -ω-, äv. (numera bl. i fråga om ä. militära förh.) HAUTBOIST hob1ois4t l. hå1- osv. l. med uttal utan h- (håboi´sst Dalin), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
[jfr d. oboist, t. hoboist, eng. oboist, hautboyist, fr. hautboïste, it. oboista; avledn. av OBOE]
musiker som (i en ensemble l. orkester) trakterar oboe, oboeblåsare, oboespelare; förr äv. (vanl. i formen hautboist) om vid regemente o. d. fast anställd oboeblåsare med viss militär tjänstegrad l. om militärmusiker i allm. (som trakterade blåsinstrument); jfr FÄLT-MUSIKANT.Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 217(1702). Håbisten af Gvardiet Mons:r Ionas Högman. KKD 5: 340(1713). Dalin(1853). PT 1903, nr 81 A, s. 2.SvUppslB(1934).
