publicerad: 2002
SÄSONG säsoŋ4, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(saison 1716—1930. saisong 1888. säson 1903. säsong 1841 osv.)
Etymologi
[liksom d. sæson, t. saison, eng. season av fr. saison, årstid, rätt tid för ngt, av ffr. saison, seison, dets., av lat. satio (gen. satiōnis), (tid för) sådd; till p. pf.-stammen av serere, så (se SÅ, v.)]
1) om förhållandevis lång del av året karaktäriserad av enhetligt klimat o. därav beroende växtlighet, årstid; utom ss. förled i ssgr numera bl. med anslutning till 2. Swedberg Schibb. 297 (1716). Fast sena saisonen .. hindrat förledit års (krigs)operationer, så kunde man försäkra Chetardie, att man nästa vår (osv.). HSH 6: 323 (c. 1750). Scanör och Falsterboda förtiänte ock ett besök .. men som årstiden war nog avancerad och kölden i December månad hindrade min förrättning .. lät jag bero wid någon liten kundskap, folcket gaf mig, och gömde resten till en blidare saison. Schück VittA 5: 459 (i handl. fr. 1758). (Fredrika Bremer) vistades en längre tid under den varma säsongen vid hafskusten. CRNyblom i 3SAH 16: 250 (1902). SAOL (1973).
2) [eg. specialbet. av 1] om del av året med huvudsaklig tanke på då aktuell gröda l. skörd o. d.; äv. i allmännare anv., om mer l. mindre klart avgränsad tid karaktäriserad av regelbundenhet l. enhetlighet i ngt avseende o. då viss intensifierad verksamhet försiggår, äv. om lämplig tid för sådan verksamhet l. sådant skeende. Pfeiffer (1837). Du är mitt hopp för denna kritiska säsong som heter jul och nyår. Strindberg Brev 5: 219 (1885). Den uppfinningsrika husmodern kan naturligtvis variera sina puddingar efter säsongen. Bolin VFöda 429 (1934). Säsongens stort upplagda landskapsdag ”Skånes dag” (på Skansen) den 29 och 30 maj blev .. ej den publikframgång som man hade vågat hoppas på. Fatab. 1949, s. 220. Det är inte säsong för surströmming än. Östergren (1953). Jordgubbarna är slut för säsongen. SvHandordb. (1966). — jfr HÖG-, IS-, KRÄFT-, LÅG-, SOMMAR-SÄSONG m. fl. — särsk.
a) med huvudsaklig tanke på arbete som (regelmässigt) bedrivs. Drifgarnsfisket har i natt lämnat det största resultatet under säsongen. GHT 10 ⁄ 9 1895, s. 3. Arbetsvillkoren för de vandringsarbetare från Sveriges skogsbygder samt Polen och Galizien, hvilka under jordbrukets bråda säsong draga till södra Sveriges jordbruksbygder. PT 1912, nr 4 A, s. 3. I Sverige är det närmast skogsbruket, som har säsong under vintern. HandInd. 102 (1926). Men för de flesta (gesäller) var säsongen inga 50 veckor, 40 var bra och mindre det vanliga. Wigforss Minn. 1: 20 (1950). — jfr SEGLATIONS-, SKÖRDE-, SLAKT-SÄSONG.
b) i speciellare anv., i fråga om sällskapsliv l. nöjen o. d. (urspr. under vinterhalvåret), särsk. i best. form; utom i α, β numera företrädesvis i skildring av ä. förh. Jag skall ännu en gång betrackta det wackra Bath — förmodeligen blottad på större delen af sitt granna sällskap — ty midt i vintren är saisonen här i sin höjd. Geijer Brev 78 (1810). Mot slutet af säsongen insjuknade jag häftigt efter en natt egnad åt sällskapslifvets mest tjusande nöje. Idun 1888, s. 27. Societéns nöjeslif i London är hufvudsakligast förlagdt till säsongen, som anses börja strax efter påsk och fortgå till den vecka, i hvilken Goodwood-kapplöpningen äger rum. Vallentin London 161 (1912). Även detta år tillbragte föräldrar och systrar säsongen i Stockholm. Lewenhaupt Sjuttiot. 137 (1937). I augusti var de ensamma i London, undantaget miljoner, som inte lämnar staden mellan säsonger. Combüchen Byron 78 (1988). — jfr BAL-SÄSONG. — särsk.
α) i fråga om teater- l. konsertverksamhet. DA 1793, nr 269, s. 1. Alla stora dramaturger .. hafva .. gått hädan under säsongen. Strindberg NRik. 123 (1882). Operan slutade spela för säsongen. Stiernstedt Liw. 249 (1925). Teatrarna har stängt för säsongen. SvHandordb. (1966). — jfr MUSIK-, OPERA-, SPEL-, TEATER-SÄSONG.
β) i fråga om bad- l. semesterliv o. d. ”Säsongen” var nyss börjad och en mängd badgäster anlände dagligen. Virén Skizz. 144 (1890). På 1840-talet hade en genuinare typ av badort uppstått på Särö söder om Göteborg. Särö annonserade sin första säsong 1839. Den var liksom vid brunnarna indelad i terminer. Paulsson SvStad 1: 300 (1950). Under säsongen finns inte ett rum att uppbringa. SvHandordb. (1966). — jfr BAD-, RES-, TURIST-SÄSONG.
c) [möjl. delvis utgående från b] i fråga om sport l. idrott l. jakt o. d. Först och främst äro under hvarje saison på denna och andra sidan sundet, såsom en gärd åt grannsämjan, minst åtta pris tillgängliga för gemensam täflan. THästv. 1870, s. 12. Säsongens rapphöns lära vara synnerligen utvecklade och tillgången rik. GHT 1896, nr 208, s. 2. Hvarje lördagseftermiddag under säsongen, som räknas från den 1 sept. till 30 april, afspelas minst tusen fotbollsmatcher öfver hela England. NTIdr. 1901, s. 122. Efter nio säsongers spel har Gunnar Nordahl blivit ett begrepp i Italien. Se 1957, nr 43, s. 34. — jfr CYKEL-, JAKT-, KAPPLÖPNINGS-, ORIENTERINGS-, SKID-, SPORT-SÄSONG m. fl.
d) [möjl. delvis utgående från b] om period präglad av (stor) efterfrågan på (o. goda möjligheter till avsättning för) viss vara l. vissa varor. Fliesberg HbKöpm. I. 1: 122 (1897). Ni ser här (han tog upp en modetidning), det här är sista skriket, det kommer hit den här säsongen. Boye Ast. 16 (1931). December är naturligtvis leksakernas riktiga säsong. Hedberg Räkn. 100 (1932). Samma fabrik kan t.o.m. ändra varubeteckning från en säsong till en annan. Varulex. Beklädn. 111 (1945).
Ssgr (i allm. till 2): (2 a) SÄSONGS- l. SÄSONG-ANSTÄLLD~02, p. adj. (säsong- 1950 osv. säsongs- 1997 osv.) anställd under en säsong. SAOL (1950). Arbetstagare som .. är säsonganställd eller eljest är tjänstgöringsskyldig blott tidvis (osv.). SFS 1965, s. 46. —
(2 a) -ARBETA~020. (säsong- 1949 osv. säsongs- 1959 osv.) [sannol. retrograd bildning till -arbetare, -arbete] om person: vara säsongsanställd för att utföra lönearbete (jfr arbeta 5); äv. med sakligt subj. (jfr arbeta 6). Säsongarbetande industrier. SvGeogrÅb. 1949, s. 251. Många borgare säsongsarbetade som timmermän ute i bygderna. SträngnHist. 250 (1959). (Bärodlaren) räknar med att få hjälp av säsongsarbetande polacker under de fem-sex veckor som skörden pågår. SDS 30 ⁄ 5 1989, s. 29. —
(2 a) -ARBETARE. (säsong- 1897 osv. säsongs- 1912 osv.) person som under begränsad tid av året är anställd för att utföra lönearbete; jfr arbetare 2. Man måste betänka, att för säsongarbetaren alltid finnes en större eller mindre del af året då han .. inte kan få annan sysselsättning än ett och annat .. tillfällighetsarbete. SLorS 13: 8 (1897). Lägst på skalan fanns säsongsarbetaren Urban Stark. Han bodde i ett enda rum mitt emot den allmänna tvättstugan. TurÅ 1984, s. 97. —
(2 a) -ARBETE~020. (säsong- 1899 osv. säsongs- 1904 osv.) arbete (se d. o. 5, 6), i sht lönearbete, som utförs l. skall l. kan utföras endast under del av året; jfr -industri. Arbetet vid .. flere af de mindre skånska cigarrfabrikerna är ofta s. k. säsongarbete, hvars långvarighet helt och hållet är beroende af den årliga tillgången på inhemsk råvara. ArbStat. 2: 181 (1899). Enär jordbruket i högsta grad är säsongarbete, som fordrar stor ansträngning under sommaren, men kräfver blott en kort arbetsdag, ibland ej mer än 8 timmar, om vintern. PT 1906, nr 180, s. 3. Kunde .. (bonden) ej utföra (extra)arbetet hemma eller i sin närmaste omgivning, vandrade han ut och sökte säsongarbete. SvGeogrÅb. 1958, s. 93. Man har på fackligt skogsarbetarhåll fullt klart för sig att det .. ligger i skogsarbetarnas intresse att komma bort från säsongarbetet. DN(A) 22 ⁄ 2 1964, s. 2.
Ssg: säsongsarbets-vandring. (numera bl. i skildring av ä. förh.) vandring för att söka säsongsarbete; jfr säsongs-vandring. Rig 1963, s. 130. —
(2 a) -ARBETSLÖS~102 l. ~200. (säsong-) [jfr -arbetslöshet] som är arbetslös (se d. o. 2) under del av året. SocÅb. 1939, s. 9. —
(2 a) -ARBETSLÖSHET. (säsong-) arbetslöshet under del av året; jfr -utjämning. Sommarin ArbetslöshFörsäkr. 4 (1909). Meddelande om enkla frågor .. angående motverkande av säsongarbetslöshet inom bostadsbyggandet. RiksdP 1964, nr 9, s. 24. —
-ARTAD, p. adj. (säsong-) säsongsmässig; jfr -betingad, -betonad. Varor med mera säsongartad efterfrågan kunna under dödsäsong placeras relativt avlägset (från butiken). HandInd. 972 (1927). Detta arbete har varit säsongartat, och långa tider av året har han gått utan arbete. IdrBl. 1935, nr 20, s. 6. —
(2 d) -ARTIKEL. (säsong- 1896 osv. säsongs- 1896 osv.) handel. jfr artikel III 3. MeddSlöjdF 1896, s. 78. Träkol är en säsongartikel, hvars leverans till största delen måste ske vintertiden. JernkA 1909, s. 139. —
-AVSLUTNING~020. (säsong- 1935 osv. säsongs- 1976 osv.) särsk. till 2 c: avslutning (se avsluta I 2) av säsong. Säsongavslutningen (i handboll) blir den värdigaste man kan tänka sig. IdrBl. 5 ⁄ 4 1935, s. 11. —
-BETINGAD, p. adj. (säsong-) betingad (se betinga 6) av säsong; särsk. om arbetslöshet. Den säsongbetingade arbetslösheten från vintern minskade knappast i år. TSvLärov. 1953, s. 472. —
-BETONAD, p. adj. (säsong- 1934 osv. säsongs- 1972 osv.) som existerar under l. förknippas med (l. präglas av förhållanden under) en säsong; jfr -artad, -mässig. SvDÅb. 1934, s. 150. Ibland är det fördelaktigt att hermetiskt lägga in säsongbetonade delikatesser, t. ex. inkokt lax eller ål. StKokb. 636 (1940). Riksdagsredaktionen (inom TT) är en mera säsongbetonad avdelning. Den träder i funktion endast under riksdagsperioderna. Poppius o. Jansson Journ. 98 (1959). —
-BILJETT. (säsong- 1891 osv. säsongs- 1990 osv.) biljett (se biljett, sbst.1 3) som gäller för en säsong; jfr -kort. WoJ (1891). —
-BOPLATS~02 l. ~20. (säsong-) etnogr. boplats som används endast under del av året. Skäl för namnet säsongboplats gör främst fäbodvallen. FolklEtnSt. 4: 181 (1931). —
-BOSTAD~02 l. ~20. (säsong-) jfr -boplats. Göteborgs landerier voro ett slags motsvarigheter till Stockholms malmgårdar: i de flesta fall säsongbostäder för stadens borgare och ämbetsmän. Rig 1924, s. 54. —
-BOSÄTTNING~020. (säsong- 1966 osv. säsongs- 1981 osv.) jfr -bostad. (Fastighetsägarna) har många gånger fint restaurerat sina sommarbostäder, men denna säsongbosättning ger en problematisk prägel åt en hel stadsdel. TurÅ 1966, s. 28. —
-BUNDEN, p. adj. (säsong- 1955 osv. säsongs- 1972 osv.) bunden (se binda, v. 15) till säsong. Då tillförseln är starkt säsongbunden kan inte all betmassan utnyttjas färsk, utan betydande mängder måste ensileras. Sonesson BöndB 817 (1955). Furstehovets säsongbundna nöjen, med vinterns gästabud, vårens skogsritt och sensommarens falkjakt. Kulturen 1974, s. 158. —
(2 b β) -CAMPARE. (säsong- 1970 osv. säsongs- 1981 osv.) (mera tillf.) om person (campare (se kampa, v.3)) som säsong efter säsong har husvagn (l. tält) uppställd (uppställt) på permanent plats på campingområde under hela säsongen. GHT 11 ⁄ 7 1970, s. 1. GbgP 25 ⁄ 6 1981, s. 6. —
-DEBUT. (säsong- 1935 osv. säsongs- 1992 osv.) särsk. till 2 c; jfr -debutera, -final, -start. Hälleforsnäs vann lätt över Södertälje i säsongdebuten. IdrBl. 16 ⁄ 1 1935, s. 9. —
-DEBUTERA. (säsong- 1935 osv. säsongs- 1961 osv.) särsk. till 2 c; jfr debutera 2. Katrineholm säsongdebuterar sent omsider och kan knappast ta poäng från Örebro. IdrBl. 11 ⁄ 1 1935, s. 8. —
(1) -DIMORF. (säsong-)
1) (numera föga br.) om växtart: som förekommer i två skilda former o. med olika blomningstid allt efter årstid. Lidforss SocJourn. 3 (1907). (Professor S. Murbeck) har påvisat en mängd hybrider inom vår flora och fäst uppmärksamheten på säsongdimorfa (inbördes lika, men till årstiden skilda parallell-)arter i vårt land. 2NF 18: 1383 (1913).
2) zool. om djurart: som har två till färg l. storlek o. d. skilda former allt efter årstid. Klimatets inflytande visar sig i många fall vara mycket stort. Ett tydligt exempel härpå erbjuda de s. k. säsongdimorfa fjärilarna, hvilkas vår- och sommargenerationer hafva olika färger och äfven något olika storlek. Wirén ZoolGr. 1: 429 (1899). —
(1) -DIMORFISM. (säsong-)
1) (numera föga br.) om förhållandet att en växtart förekommer i två skilda former allt efter årstid. BotN 1903, s. 57. De (båda Rhinantusarterna) blommar omkring midsommar men har var sin höstblommande ras (säsongdimorfism). Lindman NordFl. 3: 480 (1964).
2) zool. om förhållandet att en djurart har två till färg l. storlek skilda former allt efter årstid, årstidsbunden dimorfism; jfr -variation 1. 2NF 6: 441 (1907). BraBöckLex. 22: 279 (1980). —
-FINAL. (säsong- 1935 osv. säsongs- 1978 osv.) särsk. till 2 c; jfr final II b. Säsongfinalen bjöd i övrigt på en hel del knalleffekter. IdrBl. 29 ⁄ 3 1935, s. 11. —
-FLYTTNING. (säsong-) särsk. (etnogr.): säsongsbunden flyttning. Ymer 1917, s. 260. Nickul antar .. att systemet med vinterbyar och säsongflyttningar är en urgammal lapsk sed. Rig 1947, s. 71. —
-FÖRETEELSE. (säsong-) säsongsbunden företeelse. Exporten sjönk under januari med 91 millioner mark, vilket huvudsakligen är en säsongföreteelse. SDS 22 ⁄ 2 1928, s. 11. —
(2 d) -FÖRSÄLJNING. (säsong-) säsongsbetonad försäljning. HandHantv. Hand. 3: 32 (1934). Modevarubranscherna och annan handel med utpräglad säsongförsäljning. Hand90Tal. 47 (1989). —
(2 a) -INDUSTRI. (säsong-) (numera bl. mera tillf.) jfr -arbete. Den maskinella teknikens insteg inom jordbruket har skärpt dess karaktär af säsongindustri. Siösteen ModBelg. 202 (1906). —
-KARAKTÄR. (säsong-) säsongsbetonad karaktär (se d. o. 3). Arbetsbehovet för växtproduktionen, vars säsongkaraktär är särdeles starkt framträdande. LAHT 1923, s. 597. Varor av säsongkaraktär. Östergren (1953). —
-KORT. (säsong- 1895 osv. säsongs- 1987 osv.) jfr -biljett. Innehafvare af säsongkort och frikort ega tillträde från kl. 6 på morgonen. TT 1895, Allm. s. 168. —
-KREDIT. (säsong- 1942 osv. säsongs- 1979 osv.) kredit (se kredit, sbst.1 2) för säsong. SvBanklex. (1942). Statlig kreditgaranti för skoföretags behov av säsongskrediter skall utgå även för vår- och sommarsäsongen 1979. PropRiksd. 1978—79, nr 60, s. 18. —
-MAT. (säsong-) mat lämplig l. möjlig att tillaga under del av året, säsongsbetonad mat. Bolin VFöda 214 (1933). Får i kål är säsongmat. ICAKurir. 1984, nr 40, s. 45. —
-MIGRATION. (säsong-) (i fackspr.) säsongsbunden migration; jfr -flyttning, -utvandring. SvGeogrÅb. 1953, s. 194. —
-MÄSSIG. (säsong- 1927 osv. säsongs- 1964 osv.) som existerar under l. förknippas med säsong; jfr -artad, -betingad, -betonad. I de flesta företag har man vanligen att räkna med en rent säsongmässig vågrörelse ifråga om de likvida medlens variationer. HandInd. 544 (1927). Den säsongmässiga folkmängdsökningen. PropRiksd. 1971, nr 33, s. 16. —
(2 a) -NORMAL. (säsong- 1938 osv. säsongs- 1984 osv.) normal (se d. o. I 3) med hänsyn till säsong. Tyska industriens sysselsättning visade .. under januari .. säsongnormal nedgång. Affärsvärld. 1938, s. 248. —
(2 d) -NYHET~02 l. ~20. (säsong-) jfr nyhet 2 a. Torgtillförseln har .. varit rätt ansenlig .. Såsom säsongnyheter må nämnas elgkött. GHT 1895, nr 220 A, s. 3. —
(2 b α, c) -PREMIÄR. (säsong- 1924 osv. säsongs- 1969 osv.) jfr premiär 4. Säsongpremiär i Umeå. På I. 20:s s. k. idrottsplan .. höllos i dag årets första tävlingar. IdrBl. 27 ⁄ 6 1924, s. 4. Från biofronten Kvällens säsongspremiärer. YstadAlleh. 28 ⁄ 7 1969, s. 3 (rubrik). —
-REKORD. (säsong- 1924 osv. säsongs- 1992 osv.) särsk. sport., till 2 c; jfr rekord 2. IdrBl. 22 ⁄ 2 1924, s. 7. —
-RENSAD, p. adj. (säsong- 1958 osv. säsongs- 1976 osv.) statist. om statistiska uppgifter som korrigerats med beaktande av säsongsbunden variation, särsk. i fråga om arbetslöshetsstatistik. GHT 15 ⁄ 11 1958, s. 14. —
-SJUKDOM~02 l. ~20. (säsong-) sjukdom som huvudsakligen uppträder l. sprids säsongsvis. Ett förhållande, som .. ansetts tala mot spridning genom droppinfektion, är sjukdomens karaktär av säsongsjukdom. Poliomyeliten är framför allt en eftersommarens och den tidiga höstens sjukdom. SvDÅb. 1937, s. 100. —
-SLUT. (säsong- 1941 osv. säsongs- 1980 osv.) jfr slut, sbst.1 I 1, o. -start. Takterrassen (på NK) har säsongslut i dag. SvD 13 ⁄ 9 1941, s. 5. —
-START. (säsong- 1924 osv. säsongs- 1986 osv.) start på säsong(en); särsk. till 2 c; jfr -upptakt. IdrBl. 21 ⁄ 11 1924, s. 9. Vilken säsongstart i pingis! Sensationerna duggade i Sölvesborgsspelen. SDS 23 ⁄ 8 1976, s. 19. —
-TOPP. (säsong- 1966 osv. säsongs- 1969 osv.) del av säsong då verksamhet l. aktivitet är som intensivast; äv.: säsongs kulmen l. bästa resultat. Annonserna om ”bekantskap, äktenskap” ökar för varje år med säsongtopp på våren. SvD(A) 29 ⁄ 5 1966, s. 9. De 2.19 .. (höjdhopparen P. Sjöberg) klarade i Villmanstrand behöver inte vara säsongtopp. DN 2 ⁄ 8 1981, s. 19. —
-TULL. (säsong-) (numera bl. mera tillf.) tull som avkrävs under säsong. Trädgårdsmännens samfällda krav på säsongtullar för .. (under glas odlade tidiga) grönsaker ha även detta år liksom förut lämnats obeaktade. LAHT 1931, s. 184. GHT 1934, nr 62, s. 6. —
-UPPTAKT~02 l. ~20. (säsong- 1949 osv. säsongs- 1975 osv.) särsk. till 2 c: säsongsstart. Säsongupptakt. Konstsäsongen har börjat. SvD 9 ⁄ 9 1949, s. 12. Ishockeyns säsongupptakt blev god för vårt ishockeylandslag. Därs. 19 ⁄ 9 1973, s. 20. —
-UTJÄMNING~020. (säsong- 1960 osv. säsongs- 1969 osv.) särsk. om förhållandet l. verksamheten att (med politiska åtgärder) minska l. ta bort säsongsarbetslöshet. SvD(A) 26 ⁄ 8 1960, s. 11. För att .. stimulera till säsongutjämning .. (inom bostadsbyggandet) betalas numera s. k. vinterbidrag även till småhus. RiksdP 1964, 2 K nr 10, s. 9. —
-UTVANDRING~020. (säsong-) (i fackspr.) säsongsbunden utvandring; jfr -migration. Ymer 1930, s. 412. Varje emigration har föregåtts av en mer eller mindre omfattande säsongutvandring. Därs. 1937, s. 94. —
-VANDRING. (säsong-) säsongsbunden vandring; särsk.: säsongsarbetsvandring. De belgiska landtarbetarnas säsongvandringar till Frankrikes nordliga departement. Siösteen ModBelg. 245 (1906). —
(2 d) -VARA. (säsong- 1892 osv. säsongs- 1969 osv.) vara som försäljs (huvudsakligen) säsongsbundet. NordT 1892, s. 675. Apelsinen var den tiden en utpräglad säsongvara. Men utvecklingen .. har gjort, att vi nu praktiskt taget kunna få apelsiner hela året om. SvD(A) 1931, nr 251, s. 8. —
-VARIATION. (säsong- 1923 osv. säsongs- 1974 osv.)
1) (i fackspr.) till 1: årstidsbunden variation. 3NF 1: 1057 (1923). En kuststräcka med säsongvariationer hos havsströmmarna. NaturvForsknRådÅb. 1948—49, s. 82.
2) (i sht i fackspr.) till 2: säsongsbetingad variation; jfr -växling. EkonT 1929, s. 4. Säsongvariationerna i industri och handel i Förenta Staterna ha undersökts av nationalekonomer. SvGeogrÅb. 1943, s. 110. Infektionerna visa en utpräglad tendens till säsongvariation. NordMed. 1955, s. 1321. —
-VIS, adv. o. adj. (säsong- 1922 osv. säsongs- 1976 osv.)
I. ss. adv.: (med höjdpunkt) i återkommande säsonger; äv.: (ordnat l. arrangerat) säsong för säsong. Hernberg Rättsh. 145 (1922). Verksamheten inom läderskobranschen karaktäriseras av att produktion och försäljning sker säsongsvis. PropRiksd. 1978—79, nr 60, s. 18. Under 1700- och 1800-talen vandrade många människor från Dalarna säsongsvis till andra delar av landet för att arbeta. ForsknFramst. 1987, nr 1, s. 34. Paret från radions trädgårdsdags gör nu en bok .. Här finns svar på aktuella frågor säsongsvis kring krukväxter, växthus, gräsmattor och beskärning. ICAKurir. 1991, nr 34, s. 32.
II. ss. adj.: som sker l. förekommer l. uppträder säsongsvis (i bet. I). NatHälsinglHärjed. 346 (1951). Säsongsvisa ändringar av efterfrågan. Gaunt (o. Löfgren) MytSv. 100 (1984). —
-VÄXLING. (säsong-) (i sht i fackspr.) säsongsvariation (se d. o. 2). Arbetareantalet .. bör .. avse medeltalet anställda arbetare under en viss tid, minst ett år, så att alla slags säsongväxlingar elimineras. Globen 1926, s. 55. Vi skulle kunna följa turistårets säsongväxlingar och se hur strömmen av turister stiger och faller. TurÅ 1972, s. 107. —
-YRKE. (säsong- 1895 osv. säsongs- 1896 osv.) yrke som kan utövas endast under del av året; jfr -arbete. GHT 26 ⁄ 10 1895, s. A2. Jordbruket är ju ett utprägladt säsongyrke, där under vissa tider arbete öfverflödar, medan sådant å andra knappast står att erhålla. PT 1912, nr 4 A, s. 3. Byggnadsyrkets olyckliga karaktär av säsongyrke har alltid varit ett problem. Hesselman SkråhantvByggnInd. 78 (1945). —
-ÖPPNING. (säsong- 1963 osv. säsongs- 1992 osv.) jfr -start. Gallstensanfall före Metropolitans grandiosa säsongöppning. Men Birgit Nilsson vägrade ställa in. IdunVeckoJ 1963, nr 43, s. 21.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content