publicerad: 1998
SURROGAT sur1oga4t, äv. -ω-, n.; best. -et; pl. =, äv. -er. Anm. I äldre tid förekom ordet äv. i den lat. formen surrogatum. Närwarande Scholehus (är) i alla delar .. at anse som et Surrogatum för Gråmunckaklöstret .. hwarest Scholen förr warit. ÅbSvUndH 83—84: 115 (i handl. fr. 1732). 2RARP 8: 501 (1734).
Ordformer
(sur- 1779—1833. surr- 1786 osv.)
Etymologi
[jfr d. surrogat, nor. surrogat, t. surrogat, eng. surrogatum; av lat. surrogatum, p. pf. n. av surrogare, låta välja i ngns ställe (se SURROGERA). — Jfr SURR, sbst.2]
1) om ngt (särsk. livsmedelsvara l. produkt o. d.) som brukas ss. ersättning för en annan bättre vara osv. (som är mycket dyr l. svår att anskaffa l. icke kan anskaffas), sämre ersättningsmedel, billig (o. dålig) ersättning. HH XXV. 2: 36 (1809). Turkiska kornet berömmes för närwarande i Ungerska blad såsom ett surrogat för kaffét. JournLTh. 1810, s. 700. Galalit är en kondensationsprodukt av kasein och formaldehyd och användes som surrogat för horn, elfenben, sköldpadd och celluloid. Bolin OrgKem. 203 (1925). Då handeln med frukt och grönsaker förblivit fri från inskränkningar, sökte man av detta slags råvaror bereda allehanda surrogat för saknade födoämnen, såsom kaffe. Almquist VärldH 9: 115 (1934). Sisalfibern användes .. ofta i blandning med eller som ersättning för den betydligt värdefullare manillahampan, som surrogat för tagel och andra stoppningsmaterial. Varulex. Beklädn. 24 (1945). Bakelserna var av sågspån och klister. Kristidsbakelser. De smakade ohyggligt. En tugga — och munnen ville vända sig in och ut. Surrogat! Höijer Solv. 67 (1954). — jfr CINNOBER-, KAFFE-, LÄDER-, MALT-, MJÖL-, SAFFRANS-, SMÖR-, SNUS-, SOCKER-, SOJA-, TE-, TOBAKS-SURROGAT m. fl.
2) i allmännare l. bildl. anv. av 1; särsk. om ngt (ofta ngt abstrakt) som, ofta tillfälligt, ersätter ngt annat som fattas l. icke finns (att tillgå) l. är svårt att anskaffa, ersättning; äv. om person (l. djur), stundom liktydigt med: ersättare. Envallsson Slått. 16 (1787). Menniskohjertat eger en olycklig fallenhet, att anse tron på .. (dogmatikens) läror, såsom ett surrogat för Dygden. LBÄ 39—41: 12 (1800). Nationaliteten utgör .. ett surrogat för religionen, i det att hon (osv.). Agardh ThSkr. 2: 10 (1842, 1856). Då Karl Anton .. icke hade en aning om, hur ett gräfsvin såg ut, gaf den tappre skytten en målande skildring af .. detta surrogat för vildsvin. Geijerstam LycklMänn. 190 (1899). Ölkaféet .. är .. ofta ett torftigt surrogat för det egna hemmet eller en tillflykt från detta som ett komplement till föräldrahemmet. Form 1937, s. 182. Du ska se, Inger kommer att vara ett riktigt bra surrogat för mig, lade Eva till med sitt lilla mjuka skratt. Thorén Herre 80 (1942). I söder utgör innanhavet Vänern ett nog så mäktigt surrogat för det salta havet. TurÅ 1985, s. 93. — särsk. om ekonomisk ersättning; äv. allmännare (o. numera bl., jur.) om ersättning (äv. av annat slag än ekonomisk) som lämnas för att en prestation fullgörs på annat sätt än vad som ursprungligen lovats. Thernäst undfår bemälte Herr Notarie Surogat för försålda Hemmanet Ularp. BoupptVäxjö 1779. Bör Säljarens arfwinge icke äga rättighet at inskränka Contracter, som äro ingångna om sådan jord, hwilken först wid ägarens dödsfall blir surrogat för arfwejord. AdP 1800, s. 249. Man hade förmodat, att fråga i dag skulle förekommit i statsutskottet om prinsessan skulle få behålla de 8,000 rdlrs surrogat af staten, som hon förut haft af Qvedlinburg. HH XXV. 2: 97 (1810). Jag har fått surrogat i säkra inteckningar för min andel. Weste FörslSAOB (c. 1817). Rättare torde det .. vara, att .. betrakta fosterlönen såsom ett slags surrogat för fadrens skyldighet, att uppfostra barnet. Schrevelius CivR 3: 161 (1849). Genom surrogat för den avtalade prestationen kan man säkerställa det ekonomiska utbytet av avtalet. NE 17: 433 (1995).
(1) -BENSIN. jfr -vara. Pojkarna rensade förgasare och bränsleledningar, svor över den stulna tyska surrogatbensinen. TurÅ 1964, s. 205. —
(1) -BOK. (förr) bok om olika slags surrogat. Husmödrarnas surrogatbok. SvD(A) 9⁄10 1917, s. 10 (boktitel). —
(2 slutet) -EGENDOM~002, äv. ~200. jur. Surrogategendom, egendom, som på grund av försäljning, utbyte e. d. träder i stället för viss annan egendom. SvBanklex. (1942). —
(1) -FETT. jfr -föda; äv. bildl. Kvinnorna fingo gråsvälta. De magrade av under brödhetsen och fingo spiselsvindel inför allehanda illaluktande djurtalger och surrogatfetter. Martinson VägUt 121 (1936). Åkesson Ute 81 (1965; bildl). —
(1) -FÖDA. föda som utgör surrogat. Lindroth SvLärdH 3: 461 (1978). —
(1, 2) -INDUSTRI. industri inriktad på surrogat(varor); särsk. (motsv. surrogat 2), om verksamhet som inriktar sig på surrogatfödslar. LAHT 1933, s. 181. I den blomstrande amerikanska surrogatindustrin har det för första gången inträffat att ett ”beställningsbarn” har fötts med fosterskador och att ingen av parterna vill veta av det. DN 31⁄1 1983, s. 10. —
(2) -MAMMA. jfr -moder. GbgP 26⁄9 1982, s. 38. Från USA kommer .. systemet med s k surrogatmammor, som föder fram barn på beställning åt andra. DN 23⁄2 1983, s. 2. —
(2) -MEDEL. jfr -lösning. Våldet är för all del inte något normalmedel utan bara ett surrogatmedel, som tillgripes på grund av ett tillfälligt nödläge av abnorm karaktär. PedT 1942, s. 19. —
(2) -MODER. [jfr eng. surrogate mother] om kvinna som på konstgjord väg inseminerats med sperma från en ofruktsam kvinnas man o. som föder barn åt (o. istället för) den ofruktsamma kvinnan; jfr -mamma. Förmedlingen av antalet s k surrogatmödrar — dvs kvinnor som ställer sina tjänster till förfogande och föder barn på beställning till barnlösa äktenskap, ökar nu för varje dag i USA. DN 31⁄1 1983, s. 10. —
(2) -NAMN. ersättningsnamn. ’Björn’ betyder .. ganska otvivelaktigt ’den brune’ men är också ett relativt ungt surrogatnamn. Regnell Sem. 122 (1958). —
(2) -REAKTION. psykol. reaktion som karaktäriseras l. präglas av l. tar sig uttryck i surrogat l. kompensation. Husén Psyk. 135 (1954). —
(1) -SÅPA. jfr -vara. Här kommer ett tjockt fastage, en jättekvinna, som blivit rik på surrogatsåpa! Siwertz Varuh. 143 (1926). —
(1) -VATTEN. (†) om vatten som tillsätts en färglösning l. färgmassa för att konsistensen ej skall bli för tjock l. degig (o. som ersätter det vatten som avdunstar vid kokning av lösningen osv.). För valstryck (av anilinsvart på bomull o. linne). 3,40 kannor stärkelseklister .. 1,14 kanna dragantslem .. 3,40 kannor surrogatvatten. AHB 56: 19 (1871).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content