publicerad: 2010
UNDERHÅLLA un3der~hol2a, v. -er, -höll, -hållit, -hållen (se för övr. HÅLLA, v.1). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, RA I. 1: 388 (1544)), -NING (se avledn.); -ARE (se avledn.), -ERSKA (†, Dähnert 201 (1746), Heinrich (1814)).
Etymologi
[jfr (ä.) d. underholde, mlt. underholden, (m)nl. onderhouden, t. unterhalten; ssg av UNDER, prep. o. adv., o. HÅLLA, v.1; jfr äv. (i bet. 1–3) fr. soutenir (se SUSTINERA). — Jfr UNDER-HÅLL]
1) (†) hålla l. stötta (ngt) underifrån; hålla upp (ngt) (i visst läge), uppbära, understödja (HÅLLA UNDER 2); äv.: hålla (ngt) (in)under ngt (jfr HÅLLA UNDER 1); äv. bildl. Och kastat samma Miölck på tacket och sedan vnderhullit stefuen, (dvs. stävan) och Låtit Miölcken rinda i stefuen igen. ÅngermDomb. 16/8 1632, fol. 43. Hafver jag icke ifrån begynnelsen styrkt och underhållit Hennes Maij:t min högstälskelige Gemål. 2RARP I. 1: 139 (1719). Sophia, som såg, at hans wänstra arm slank, och at han med den andra underhöll honom. Ekelund Fielding 93 (1765). Begge desse fältherrar (dvs. Hannibal o. Stenbock) underhöllo ensame krigets tyngd. 2SAH 8: 258 (1817). Liksom i tälten hvilade taken äfven här (i buräternas stugor) på ett stockverk, som underhölls af fyra stolpar. Castrén Res. 2: 401 (1848).
2) [eg. bildl. anv. av 1] tillgodose l. bekosta (ngns) livsuppehälle, försörja (se FÖRSÖRJA, v.1 6); särsk. dels: betala (ngn) lön l. arvode (för tjänst l. ämbete o. d.) (särsk. (om ä. förh.) i form av livsmedel o. d.), dels i fråga om djurhållning: föda l. ge näring åt, hålla vid liv; äv. med sakobj., ofta betecknande inrättning (med central del) utgjord av grupp av personer: ge understöd i form av ekonomiska medel, finansiera; äv. med refl. obj. Mann ser .. hvicke svåre och dråpelige summor hans kon:ge Ma:t årligen .. vender .. opå månge bestelte höfvidzmen och öfverster utan rigis, the medt höge summor årligen underholles. RA I. 1: 320 (1543). Aff hvilken räntha någre studenter effter testamentz förordningh åhrligen underhollas skulle. AOxenstierna 7: 101 (1632). Rector anmälte M:r Bos enkias begäran, att få rågh, malt och pe(nnin)g(a)r till att här underhålla sig medh. UUKonsP 11: 9 (1674). I anseende til .. at Getter til Bergsmannens föda och klädnad högstnödige äro, vil Kongl. Maj:t härmed i Nåder hafwa förklarat, att desze Creatur .. måga få underhållas. PH 3: 1704 (1741). Som Konung Adolf Fredrik af sin egen Hand-Cassa underhölt denna Corps, har (osv.). KrigsmSH 1797, s. 82. Födande waror, som uti en Landsort kan blifwa erforderligt til Krigsfolks underhållande. RF 1809, § 74. Jag underhåller en gammal moster och behöver härhos pengar för att läsa mig till ingeniör. Kyrklund Sol. 114 (1951). — jfr SJÄLV-UNDERHÅLLANDE.
3) [eg. bildl. anv. av 1] ge (ngt) upprätthållande skötsel l. vård o. d.; äv.: upprätthålla (ngt) (i visst skick) l. hålla (ngt) igång; särsk. med avs. på dels ngt konkret, i sht byggnad l. väg o. d., dels kontakt l. (gott) förhållande o. d.; jfr UNDER-STÖDJA, v. 2. Att underhålle christeligh fridh och eenigheet. SvTr. V. 1: 245 (1617). Om någon skulle wilja undandraga sig at byggia eller underhålla större och flere Byggningar, än som Husesyns-Ordningen föreskrifwer .. tå (osv.). Schmedeman Just. 1464 (1696). Till att muntra barnen, och underhålla uppmärksamheten, låte .. (läraren) stundom någotdera, bland dem, framställa frågorna till de andras beswarande. Lindblom Cat. 3 (1811). Förlåt om jag i brist af allt slags nytt att skrifva härifrån, som kunde ge anledning till en från min sida underhållen brefvexling, sällan skrifver. Leopold (SVS) II. 4: 81 (1812). De vackra, men hittills illa underhållna promenadvägarna i stadens omgivningar. ActaOel. 2: 65 (1924). Vem är det som underhåller språket så att det fortfarande finns tillgängligt, år efter år? Tunström Julorat. 12 (1983). När man fått upp värmen kan man underhålla elden och bara slänga in en till två klabbar åt gången. NorrbK 13/1 2010, s. 24. — jfr SJÄLV-UNDERHÅLLANDE.
4) [jfr motsv. anv. i ä. d.; efter t. unterhalten, sannol. efter fr. entretenir, ssg av entre- (se INTER-) o. tenir, hålla, av lat. tenere (se TÄNJA). — Jfr INTER-] (†) hålla undan l. bort (ngn l. ngt) från ngt (jfr UNDAN-HÅLLA); särsk. i refl. anv. l. ss. dep.: hålla sig undan. Hvath nyttigere oc beqvemligere vil vorde, volgerust (dvs. välutrustad) ath söke sine fiender, heller underholle sig i sit eghendom. RA I. 1: 259 (1540). Jordmånen (är) .. sådan, at han solenes heta och ofwerflödig wätska icke emotstå och underhålla kan. Stridsberg Åkerbr. 3 (1727). Om Winteren ligga .. (mullvadarna), såsom månge andra Djur och Foglar, i en slags dwala, och underhållas uti sina underjordiska Gropar utan at förtära något. Orrelius Diurr. 15: 2 (1750). (Ekonomiska) missbruk, hvilka endast derigenom kunde underhållas en fullkomlig upptäckt, att vederbörande .. (politiker) blandade bort korten för Revisorerne. ObjGästen 1829, nr 9, s. 4.
5) [efter t. unterhalten, möjl. efter fr. entretenir (se 4); jfr JMjöberg i FestskrSöderwall 272 f (1911)] roa l. förströ (ngn); äv. allmännare: (på ett behagligt sätt) sysselsätta l. uppehålla ngn (med ngt, ofta samtal resp. berättande o. d.); äv. dels i abs. anv., dels med sakligt subj., i sht om litteratur l. musik l. teaterpjäs o. d.; äv. refl. (se särsk. slutet); särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.: roande, äv.: intressant; jfr FÖRNÖJA, v.1 5. Underhåll barnen med ett skepp kommer lastat. Filmen, teaterpjäsen både underhåller och informerar publiken. Ehrenadler Tel. 291 (1723). Det är icke nog i ett skaldestycke, att en del är vackert: det måste hålla sig jemt öfver allt och underhålla läsaren. Bergklint Vitt. 145 (1761). Det skulle wara en odräglig syn, om en målare wille förställa en samling af ärewördige gubbar, och låta en Ourang-Outang, i helig skrud upträda för dem såsom lärare, til at vnderhålla sällskapet med grimacer. Hasselroth Campe 24 (1794). Vi stundom se en listig katt / På lek sig underhålla med en råtta. Kullberg Ariosto 1: 90 (1865). Det är icke blott de slutsatser, som kunna dragas ur vår ordboks rikedom eller armod inom särskilda områden .. som kunna göra studiet deraf underhållande och lärorikt. Ydun 1870, s. 61. Professor Tornberg .. promenerade i filosofiska gången å Lundagård och .. underhöll sina embetsbröder med dagens småhistorier. LundagKron. 2: 463 (1921). På fredag underhåller DJ Janson och så blir det lördagsmys med dj:s från Team Knickedick. NorrkpgT 10/11 2009, s. 45. — särsk. [jfr t. sich mit jemandem (über etwas) unterhalten] refl., i sådana uttr. som underhålla sig med ngn, samtala med ngn, konversera (med) ngn, förr äv. (recipr.) underhålla sig om ngt. Vinterbl. 1853, s. 177. Hilja och Hjalmar underhöllo sig om (teater)stycket. Söderhjelm Brytn. 115 (1901). Jämförelsevis mera intimt än med någon annan af de gamla vännerna underhöll sig Runeberg med sin allmänt afhållna svåger bergmästaren Fr. Tengström. Vest Runebg 253 (1902). Det är endast min mor, som underhåller sig med hjälten. Jag ser hennes läppar röra sig. Hellström Malmros 232 (1931).
Ssgr, se underhåll ssgr.
Avledn.: UNDERHÅLLARE, m.//ig.
1) (numera bl. tillf.) till 2, 3: person som underhåller ngn l. ngt; jfr försörjare. Serenius Hhh 2 b (1734).
2) till 5: person som (yrkesmässigt) (gm att uppträda offentligt) underhåller l. roar andra, ”entertainer”. RöstRadio 1952, nr 10, s. 10. Inte nog med att .. (T. Körberg) har en av landets starkaste röster, dessutom är han en underhållare av rang som vet hur man får med sig sin publik. GT 16/12 2004, s. 38. —
UNDERHÅLLNING, r. l. f.
1) (numera bl. tillf.) till 2, 3; särsk. konkret(are): underhåll (se d. o. 1, 2). G1R 13: 139 (1540). Aldenstund H. K. M:tz stipendiater i thetta åhret sin tilförordnade underhåldningh icke hafva bekommit .. är derföre min ödmiuke begäran, att E. H. ville vara oss .. befordreligh .. medh peninger. OxBr. 12: 127 (1615). Underhållningen af alla Kronans lycktor. PH 6: 3900 (1756).
2) till 5: handlingen l. företeelsen att underhålla; särsk. konkret(are), om ngt som underhåller l. ger nöje l. förströelse o. d., särsk. om film l. musik(uppträdande) o. d. Ett teveprogram inom genren underhållning. Dalin (1855). Aftonmusik och annan underhållning. Ramsay VägvFinl. 247 (1895). Av filmcensor krävs sinne och intresse för film som instrument för konst, information och underhållning. DN(A) 19/3 1964, s. 30. jfr afton-, radio-underhållning.
Ssgr (i allm. till underhållning 2): underhållnings-chef. TV:s underhållningschef Åke Söderqvist lämnar Sveriges Radio den 1 april. DN(A) 27/12 1963, s. 14.
-lektyr. (numera bl. tillf.) Riddardikten ersättes af en prosaisk underhållningslektyr. Schück SvLitH 91 (1885).
-musik. SvD(B) 30/12 1925, s. 2. Är man riktigt trött, så är man nog mera glad åt den rena underhållningsmusiken .. än åt den högre musiken. Radiolyssn. 1927, nr 9, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content