publicerad: 2021
YSTA ys3ta2, v. -ade, förr äv. -er, yste, yst, yst; äv. YSTAS ys3tas2, v. dep. -ades. (pr. -ar Juslenius (1745) osv.; -er IErici Colerus 1: 390 (c. 1645), Sundén (1892). — pr. sg. pass. o. dep. -as Chronander Bel. B 7 a (1649) osv.; -es BOlavi 42 b (1578), Osbeck Resa 243 (1751, 1757). — ipf. -ade VDAkt. 1735, nr 353 (1734) osv.; yste VDAkt. 1735, nr 353 (1734), Linder Tid. 69 (1924). — ipf. pass. o. dep. -ades Dalin Arg. 1: 71 (1754) osv.; ystes Dalin Arg. 1: nr 12, s. 3 (1733). — sup. -at Palmfelt Ecl. 3 (1740) osv.; yst LPetri Job 10: 10 (1563), SAOL (1923). — p. pf. -ad (-a(d)t) Linc. (1640) osv.; -en Schroderus Comenius 416 (1639); yst CupVen. C 4 b (1669; i vers), SAOL (1923)). vbalsbst. -ANDE, -NING, -ERI (se avledn.); -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
Ordformer
(yst- (ij-, yy-, ÿ-) 1541 osv. öst- 1671–1732 (: östemus). -a 1541 osv. -as 1578 osv.)
Etymologi
[fsv. ysta; jfr ä. d. ystet, p. pf., fvn. ystast (nor. yste, nyisl., fär. ysta); till OST, sbst.1 — Jfr YSTE]
1) intr., om (produkt av) mjölk: (gm påverkan av mjölksyrebakterier l. löpe) utfälla (klumpar av) ostmassa, löpna (se d. o. 1 a); äv. dels refl., dels ss. dep.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om resultatet, ostmassa. Emoot samma siwkdom är bäst dricka miölck medh sucker eller hånigh blandat, så löper hon icke tilhopa eller ystes j maghan. BOlavi 42 b (1578). Gif Fåret in Mjölken med ystningen, så hörer sjukdomen up. Hastfer Får 301 (1752). Att ostämnet .. i den färska mjölken ej befinner sig i ystadt tillstånd. Hygiea 1841, s. 188. Matsäcken bestod vanligen av kallt fläsk, sylt och ”kläsost” (av mjölk som ystat, smör m. m.). Hagberg DödGäst. 453 (1937). Lägg lock på kastrullen, då mjölken börjar ysta sig. StKokb. 515 (1940). — jfr SAMMAN-YSTAS. — särsk.
a) (numera mindre br.) i utvidgad anv., om (ämne löst i) annan vätska än mjölk: koagulera l. tjockna l. stelna (i sht så att (det l.) den får en halvfast, geléartad form) (jfr SKÄRA, v.2 23 a β); äv. om föremål l. partiklar o. d.: förena sig till en mer l. mindre fast massa; särsk. i ä. kemiskt fackspr.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om enskild omgång av ystande. Åtskillige Chymiske ystningar. Triewald Förel. 2: 8 (1736). Denna ystande förmåga, som tilkommer egenteligen neutral-salter, är rätt svår at förklara. TBergman hos Scheffer ChemFörel. 83 (1775). Jernkornen .. liksom ystade eller färskade tillsammans i en klimp. Johansson Noraskog 2: 326 (1882). Ägghvitan ystar sig eller löper tillsammans .. vid dess vispning, om man öfverskrider rätta gränsen för dess styfblifvande. Grafström Kond. 17 (1892). Provning företogs .. för att se om vörten ”ystade”. Dædalus 1935, s. 92.
b) i mer l. mindre bildl. anv. Nu har hela ert humör ystat sig som surmjölk. Runeberg (SVS) 6: 450 (c. 1850). Det hatades så att kakelugnarne rökte in, växterna dogo och maten ystade sig. AStrindberg i Julstämn. 1908, s. 19. Det började lättna i luften. Små flocklika ljusningar .. antydde, att den tjocka molnsubstansen höll på att ysta sig i klumpar. Asplund Stud. 100 (1912).
2) tr.: (gm syrning l. uppvärmning till viss temperatur o. tillsättning av ämne som åstadkommer koagulation (i sht löpe, förr äv. växt l. fiskskinn o. d.)) bringa (mjölk) att koagulera (o. därvid fälla ut kasein till ostmassa (se d. o. 1)), löpna (se d. o. 2); särsk. med saksubj. angivande ämne som åstadkommer koagulation; äv. dels med resultativt obj. (se slutet), dels utan obj.: bereda l. tillverka ost; äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., förr särsk. dels i ä. kemiskt fackspr., dels (i Bibeln l. bibelpåverkat spr.), i fråga om skapelse av människan. Haffuer tu icke molkat migh såsom miölk, / och låtit migh ystas såsom oost? Job 10: 10 (Bib. 1541; Bib. 1999: stelna). (Samerna) giöra .. smöhr af Reenmiölck, i dett the Östa henne såsom Ost i een kiettill och röra tillsammann miölcken. Landsm. XVII. 1: 20 (1671). At bewara Osten från matk .. : Man skal wid ystandet lägga den örten, S:t Johansgräs. Dahlman Reddej. 172 (1743). Saltpetter-syra blandad til .. (blodet) ystade det helt och hållet. VetAH 1770, s. 240. Alla jord- och metall-salter, som fälla en lösning af ägghvita, ysta också mjölk. Berzelius Kemi 6: 718 (1830). Ostberedningen eller ystningen är en synnerligen god konserveringsmetod. StKokb. 107 (1940). Man kan .. ysta genom att endast syrsätta mjölken och får då s k surmjölksostar. ModStKokb. 117 (1983). — jfr SKUMMJÖLKS-, SURMJÖLKS-YSTNING. — särsk. med resultativt obj.: bereda l. tillverka (ost). I samma rum, är en stor Småländsk ost, öfwer 50. år gammal, hwilken är så god, som då han ystades. Dalin Arg. 1: 71 (1733, 1754). Och så började han tala om sin mor igen, att hon ystade den bästa osten på hela trakten. Martinson BakSvenskv. 55 (1944). jfr OST-YSTNING.
Ssgr (till 2. Anm. Vissa av nedanstående ssgr kan äv. hänföras till YSTE): A: YST-GILLE. (yst- 1868 osv. ysta- 1877 osv. yste- 1882 osv.) (förr) (kalas vid) ystmöte; jfr gille 2 o. -öl o. ost-gille. Insamling vid ett ystgille hos klockaren i Borgvik (gav) 7 rdr. AB 26/5 1868, s. 3. —
-GÄNGE. (yst- 1875 osv. yste- 1799 osv.) (förr) ystmöte; jfr gänge, sbst. 3, o. ost-gänge. NVedboDomb. Vårt. 1799, § 30. I prästgården .. (hölls) s. k. ysten eller ystgängen, till hvilka sockenborna samlades, medförande mjölk och ofta traktering. LB 3: 577 (1906). —
-KAR. (yst- 1800 osv. yste- 1736 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.)
1) ostkar (se d. o. 1), ostform; jfr kar, sbst.1 1, o. -korg. En löser ostklimp, hwilken lägges i ystekaret, ther kramas .. så at ostwaslen kommer ifrån. Broocman Hush. 3: 10 (1736).
2) ostkar (se d. o. 2); jfr kar, sbst.1 2, o. -kittel. Då aftonmjölken inkommit, uppsilas den genast i ystkaret. Grotenfelt Mejerih. 213 (1881). —
-KORG. (yst- 1821 osv. yste- 1753 osv.) (förr) ostform av flätverk; jfr -kar 1 o. ost-korg. ÅgerupArk. Bouppt. 1753. —
-MJÖLK. (yst- 1844 osv. yste- 1759 osv.) mjölk avsedd för l. använd vid ystning; jfr ost-mjölk 1, ystnings-mjölk. NVedboDomb. Vårt. 1759, § 20. Det torde icke vara osannolikt, att krav på pasteurisering även av ystmjölken en gång komma att uppställas. LAHT 1915, s. 438. —
-MÖTE. (yst- 1812 osv. ysta- c. 1880 osv. yste- 1881 osv.) (förr) sammankomst (mellan en orts mödrar l. familjer) för gemensam ystning (med åtföljande kalas); jfr -gille, -gänge o. ost-möte. Sjögren HushB 9/7 1812. Den smakliga ”småländska prestosten”, som bereddes vid de årliga ystemöten i Juni månad, då hagbetet var ungt och aromatiskt. Möller Jordbr. 62 (1881). —
-VASSLA l. -VASSLE. [fsv. ystevatle] ostvassla. Man skulle .. kärna och ysta utan all ända, men spara på smör och taga ystvasslan till vara. Knorring Axel 2: 9 (1836). —
-ÖL. (förr) kalas som anordnades vid ystmöte; jfr -gille. Uthj sådan ystööl, dricka the som dher komma som uthj slåtööl eller skyrööl skie plägar. VDAkt. 1670, nr 82.
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): YSTA-GILLE, -MÖTE, se A.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): YSTE-GILLE, -GÄNGE, -KAR, -KITTEL, -KORG, -MJÖLK, -MÖTE, se A.
D: YSTNINGS-ARBETE~020. arbete med ystning. Sjelfva ystningsarbetet verkstäldes med behörigt biträde af någon i konsten kunnig ”kära mor”, som prostinnan plägade ombe till detta göromål. NVexjöBl. 24/11 1877, s. 3. —
-FÖRSÖK. försök (se d. o. 1 b) med ystning. Af en mångfald ystningsförsök .. har .. framgått, att syrning eller tillsats af mjölksyrebakterier till ystmjölken befordrar .. en normal mognad hos emmenthalerosten. LB 3: 539 (1905). —
-TEMPERATUR. i fråga om mjölk: temperatur som är lämplig för l. använd vid ystning. Grotenfelt Mejerih. 178 (1881).
Avledn. (till 2): YSTARE, m.//ig. (mans)person som yrkesmässigt ägnar sig åt ystning; jfr ysterska o. ost-tryckare. Ofta utgöra .. föroreningar af det salt som begagnas en ej anad orsak till den mindre goda beskaffenheten af den produkt som erhålles af äfven den skickligaste ystare. LAT 1871, s. 39. —
YSTERI104, n.
1) (†) produkt framställd gm ystning. (Komministern lönas med) några Roother af klåkareskäpporna och altareläger, förvthan ÿsterij och andra accidentier som dageligen dagz falla. VDAkt. 1670, nr 201.
2) (avdelning vid) mejeri för framställning av ost; äv. om byggnad l. lokal för ystning; jfr osteri, ost-fabrik, ost-mejeri, ost-tryckeri, ystnings-lokal. LdVBl. 1829, nr 14, s. 4. Ysteriet (vid fäboden) är byggdt af runda, barkade furustammar med tak af hyflade bräder. PT 1901, nr 160 A, s. 3. I första våningen inryms invägningsrum, mejerisal, pannrum, ysteri, .. kylrum och butik. JordbrFörenBl(C) 1958, nr 15, s. 10. Gården skryter med eget slakteri, ysteri och bageri. HbgD 14/6 2015, s. C17. jfr bolags-ysteri. —
YSTERSKA, f. (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) kvinna som (yrkesmässigt) ägnade sig åt ystning; jfr ystare o. ost-tryckerska. Ysterskorna anse träffandet af rätta tidpunkten för löpets tillsättning, för en omständighet af yttersta vigt. JournManuf. 2: 213 (1826).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content