SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ANDEDRAG an3de~dra2g (a`ndedrag Weste), n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(anda- B. Olavi 83 b (1578). and- Linné Ungd. 2: 360 (1734), Franzén Skald. 1: 311 (1824; i vers), Gosselman S. Amer. 1: 68 (1842))
Etymologi
[fsv. andadragh; jfr nor. andedrag, andardrag, d. aandedrag samt uttr. draga andan (se ANDE I 1 a α); jfr äfv. t. atemzug, holl. ademtocht, ä. holl. ademtoog]
Anm. Ordets förekomst i den yngre nysv. torde vara beroende på nybildning väsentligen under utländskt (i sht t.) inflytande o. har knappast ngt samband med ordets tillvaro i fsv. Bortsedt från dess anv. hos B. Olavi (1578) är det nämligen uppvisadt i nysv. tidigast hos Linné o. uppträder först sent med Möller (1790) i ordbokslitteraturen. I ä. nysv. uttryckes samma begrepp med det nu i denna anv. föråldrade ordet ANDEDRÄKT (se d. o. 3).
(hvarje) särskildt indragande af luft i lungorna, (hvarje) särskild respirationsakt. Här gafs icke rådrum få taga ett rent anddrag. Linné Ungd. 2: 360 (1734). Vi insupe i hvart ande-drag, vid pass 45 cubic-tum luft. Wargentin i VetAH 18: 2 (1757). Et djupt andedrag. Hedin Handb. f. läk.-vet. 293 (1797). Några andedrag mindre af den friska luften — och dina pulsar stanna. Wallin 2 Pred. 1: 40 (1838). Andedrägten består af oupphörligt förnyade a(ndedrag). Dalin (1850). Andedragens antal och djup äro underkastade betydliga vexlingar. Hammarsten Fys. kemi 561 (1883). — jfr: (†) När medh lemmernas werck begynner synas Hierte bäffninger, och trång andadragh (dvs. andtäppa, andnöd), Thet betyder en brådh och hastigh dödh. B. Olavi 83 b (1578). — särsk.
a) [jfr holl. de laatste ademtocht, t. der letzte atemzug, eng. to the last breath, lat. usque ad extremum spiritum] i uttr. (det) sista andedrag(et), den sista andhämtningen, (en döendes) sista suck l. pust; sista stund; jfr ANDEDRÄKT 3 a, ANDETAG a. GT 1788, nr 99, s. 3. Innan han drog sista andedraget. Franzén (1815) hos Choræus XXIV. Jag (dvs. Lovisa Ulrika) skall intill sista andedraget visa mig värdig eder. Odhner G. III:s hist. 1: 175 (1885). jfr: Han ligger i sitt sista andedrag (dvs. på sitt yttersta). Almqvist (1842). — bildl. (Den egyptiska konsten) höll in i sina sista andedrag fast vid sina fornåldriga schabloner. Rydberg Varia 1: 207 (1891).
b) i fråga om en handling, hvarvid munnen l. svalget är verksam(t); i sht i uttr. (dricka, uttala o. d. ngt) i ett (enda) andedrag, i ett drag l. tag, utan ny andhämtning; utan paus l. afbrott; jfr ANDE I 3 a. De .. upprepa .. (frågan) sex, sju gånger efter hvartannat i ett andedrag. Geijer I. 3: 36 (1809). Den väldige det (dvs. dryckeshornet) tömde uti ett andedrag. Tegnér 1: 112 (1825). Captenens skål (dracks) i ett anddrag. Gosselman S. Amer. 1: 68 (1842). — (i Finl.) Dricka med ett a(ndedrag). Hahnsson (1884).
c) i uttr. i samma andedrag, i fråga om utförandet o. d. af två l. flere handlingar i sht af motsatt art, ss. uttr. för dessa handlingars samtidighet (jfr d). Han kunde .. gifva i samma andedrag befallning om regeringsbeslut och anordningar af en supé. Beskow i SAH 42: 310 (1867). I samma andedrag, som man hotade med rustningar, nästan bönföll man .. om restitutionsediktets upphäfvande. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 204 (1881). Rudin Bibelns enhet 16 (1887).
d) ss. uttr. för ett ytterst kort tidsmoment; i sht i förb. i ett (enda l. kort, flyktigt o. d.) andedrag, i ett ögonblick, i ett nu. Jag far i ett andedrag till jordringen ner. P. H. Ling (1839) enl. Kindblad (1867) [jfr i ett nysande]. Lef så ren, som räddes du att mista / Ditt korta lif i nästa andedrag! Böttiger 2: 275 (1857). Hvar kind fick glöd i ett andedrag. Östergren Dikter 91 (1868, 1879). En kort minut, ett andedrag / .. betraktar tärnan den gamlas drag. Heidenstam Dikter 100 (1895). jfr: (Flyktig) lik tjusningen, / Af min flöjt, hvars ton, knapt funnen, / Med ett anddrag, straxt igen, / Med ett anddrag är försvunnen. Franzén Skald. 1: 311 (1805, 1824).
e) i bild. Vinden med hvart andedrag / för bort ett minne ifrån jorden. Ling Tirf. 2: 64 (1836). Orgeln drar de djupa andedragen / ur himlens lungor. Tegnér 2: 233 (1837). Sång är glädjens andedrag. Sätherberg Blommorna 1: Musikbil. 1 (1841). Danmarks folk, du har dragit ett stort andedrag .. och du andas som ett fritt folk. Thomander Skr. 3: 41 (1851).
f) ss. uttr. för en ytterst obetydlig yttring (af ngt); minsta ord, knyst, grand; jfr ANDE I 3 b. Mot förstörarne förnams intet andedrag af hätskhet. Reuterdahl i SAH 26: 209 (1852). jfr: Knysta icke med ett a(ndedrag) om saken. Hahnsson (1884).
g) (föga br.) närmande sig den abstr. bet. af andning, andningsprocess i allm., andhämtning. Blotta ord .. kunna .. ej .. stilla pulsen, andedraget. Acrel Præs. i VetA 1750, s. 13. Ehrengranat Ridsk. I. 1: 25 (1836). Ehuru svårighet i andedraget / måhända tydde på en tidig graf. Scholander Skr. 2: 108 (1866).
Spoiler title