SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1902  
ARTÄR artä4r l. 4r (arrtä´r Dalin), stundom -e4r, r. l. m. (m. Dalin (1850), Kindblad (1867); f. Lundell); best. -en, äfv. -n; pl. -er. Anm. I ä. tid brukades ordet äfv. i lat. form med lat. böjning, t. ex. Antingen genom blodhådrorna eller ock genom arterias, thet äre the ådror som föra hetan och werman medh thet tunna blodhet. B. Olavi 25 a (1578).
Ordformer
(artair Romansson Utk. t. förel. i chir. 10 (1812). arterien (best.) Acrel Chir. händ. 264 (1759), Schützercrantz La Faye 543 (1763). arterier (pl.) Triewald Bij 95 (1728), Sönnerberg Loder 240 (1799). arterie-, se ssgr B)
Etymologi
[af fr. artère, f., liksom t. arterie, arteria, eng. artery, af lat. arteria, i förb. arteria lævis, pulsåder (i motsats till arteria aspera, luftstrupen), af gr. ἀρτηρία, i förb. ἀρτηρία λεῖα, pulsåder. Det gr. ordet, som sannol. har sitt stamord i gr. αἲρειν, lyfta (se AORTA), men af de gamle etymologerna härleddes af ἀήρ, luft (se ARIA), o. τηρεῖν, bevara, kvarhålla, var i den ä. gr. benämning på luftstrupen o. upptogs först af Aristoteles ss. benämning äfv. på pulsådrorna. Denna utvidgning af ordets anv. har sin förklaring däruti, att man på Aristoteles' tid, utgående från den iakttagelsen, att pulsådrorna efter döden icke innehöllo blod, förmenade, att de icke heller under lifvet förde blod, utan bl. utgjorde ett slags luftförande förgreningar af luftröret. Jfr Hyrtl Onomatologia anatomica 51, 555 (1880)]
åder som för blod från hjärtat; pulsåder; motsatt BLODÅDER, VEN. Triewald Bij 95 (1728). Med en pincette hade väl arteren kunnat framdragas och höjas för knytning. Acrel Chir. händ. 470 (1775). Blödande arterer underbindas. Åkerman Augustin Med.-chir. handb. 158 (1813). Artererne bestå af tre utom hvarandra liggande hinnor. Berzelius Kem. 6: 94 (1830). En del af (blod-)kärlen .. kallas arterer (pulsar). Sundevall Zool. 7 (1835, 1864). De rör, som sammansätta blodkärlssystemet — artärer, kapillärer och vener. R. Tigerstedt i Förel. f. sjuksköt. 1: 46 (1899). — jfr ANTENN-, ARM-, ARMBÅGS-, AXEL-, GÄL-, HALS-, HJÄRN-, KRANS-, KROPPS-, LEFVER-, LUNG-, RADIAL-, TERMINAL-, TINNING-, ULNAR-ARTÄR m. fl.
Ssgr: A: ARTÄR-FÖRGRENING03~020. F. Björnström i NF 4: 458 (1881).
-GREN~2. Assalini 77 (1819). C. Wallis i Ill. hels. 150 (1885).
-HAKE~20. (arterie- Mil. förf. saml. 5: LXXVI (1867)) kir. hakformigt instrument hvarmed åder vid sårbehandling omfattas för att framdragas osv. Mil. förf. saml. 5: 632 (i handl. fr. 1856).
-HINNA~20, sbst. (arteriæ- O. af Acrel) hinnaktig väfnad i pulsådervägg; pulsåderhinna. O. af Acrel Præs. i VetA 1767, s. 65. Assalini 78 (1819).
-HÅLLARE, r. (†) kir. = -SKRUF. Assalini Förkl. 2 (1819).
-KÄRL~2. Kindblad (1867).
-NÅL~2. (arterie- Handb. f. sv. arméns läk. 1: 363 (efter handl. fr. 1864)) kir. underbindningsnål. Handb. f. sv. arméns läk. 1: 365 (i handl. fr. 1870).
-PINCETT~02. kir. jfr -TÅNG. Mil. förf. saml. 5: LX (i handl. fr. 1864). För att binda om en pulsåder i ett sår behöfver man .. en för ändamålet gjord tång (s. k. arterpincett). Wretlind Läkareb. 2: 111 (1894).
-SKRUF~2. (arterie- Krigs-Coll. kungör.) kir. turnikett, åderklämmare. Åtskillige förr brukelige Instrumenter (hafva) blifvit .. umbärlige; så äro af sådan ordsak the så kallade Flaschenzügen, .. Arterie skruf, Arterie tång .. (ur den s. k. fältkistan) uteslutne. Krigs-Coll. kungör. 5 April 1780, s. 2. Priskurant fr. aktiebol. Ch. O. Werner 1900, s. 20. —
-STAM~2. pulsåderstam; jfr AORTA-STAM. Thorell Zool. 1: 83 (1860). Stora kroppspulsådern .. delar sig (slutligen) i två stora artärstammar för den nedre delen af kroppen. R. Tigerstedt i Förel. f. sjuksköt. 1: 39 (1899).
-TRYCK~2.
1) inre tryck af blodet på artärväggarna. Förhöjdt artertryck. Edgren Arterioskleros 24 (1897).
2) yttre tryck å (afskuren l. brusten) pulsåder (för att hindra förblödning). Artertryck (vid blödning) kan anbringas med fingrarna (fingertryck) eller genom en åderklämmare (turnikett). Wretlind Läkareb. 2: 112 (1894).
-TÅNG. (arterie-) (†) kir. = -PINCETT; se under -SKRUF.
-UNDERBINDNING~0020. kir. Edholm Stud. o. ant. 1889, s. 21. Odenius Celsus 29 (1898).
-UTVIDGNING~020. med. C. Lovén i Hygiea 1866, s. 425.
-VÄGG~2. pulsådervägg. Assalini 79 (1819). Thorell Zool. 1: 80 (1860). R. Tigerstedt i Förel. f. sjuksköt. 1: 49 (1899).
-ÄNDE~20 l. -ÄNDA~20. Assalini 62 (1819). Berzelius Kemi 6: 144 (1830).
B (†): ARTERIE-HAKE, -HINNA, -NÅL, -SKRUF, -TÅNG, se A.
Spoiler title