SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KIKA ɟi3ka2, v.2 -ade (pres. sg. -ar Stiernhielm Herc. 529 (1658, 1668) osv. -er Stiernhielm Herc. 528 (1648), TRudeen Vitt. 227 (1691; i rim). — imper. sg. kik Bellman 2: 126 (1783). — ipf. sg. -ade DeFoë RobCr. 31 (1752) osv. kek Fröding Guit. 179 (1891; skämtsamt)). vbalsbst. -ANDE, -NING (föga br., Lind (1749), Schultze Ordb. 2259 (c. 1755)); -ARE (se avledn.); jfr KIK, sbst.2
Ordformer
(kick- 1714 (: kickglas). ki(j)k- 1582 osv.)
Etymologi
[sv. dial. kika; jfr d. kige, kikke, nor. kika, mnt. kīken, nt. kieken, holl. kijken, ä. t. kicken. — Jfr BEKIKA, KICK, sbst.2, KIKARE, sbst.2]
1) (numera bl. vard.) se (på l. efter ngn l. ngt) med spänd uppmärksamhet l. på ett sätt som innebär övervinnande av vissa hinder, t. ex. gm en springa, över ett skymmande föremål o. d., l. på ett i allmänhet nyfiket l. närgånget sätt; äv. (ngt mera vard.) allmännare: titta; förr äv. med obj. Han .. giorde intet annat, än kikade Stiernor och öfwade sigh i Swartkonsten. Schroderus Albert. 4: 306 (1638); jfr 3. (Man borde) eij låta Commissarierne kika i (de akademiska) protocollen. ConsAcAboP 4: 351 (1676). Jag går och kikar efter en gammal hustru, som vid denna tiden plägar gå här förbi. Stagnell BSjelfklok 14 (1753). Du den ädle Calmars Moder! hvi kikar du utåt öknen, at se din sons återkomst? Ossian 3: 33 (1800). Jag ville bara in och kika på kartan ett slag, muttrade Peter. Siwertz Sel. 1: 75 (1920). Han höjde sig på tå och kikade över häcken, och då såg han något, som han aldrig tänkt sig. Zetterström Ulf 139 (1926). — särsk.
a) i vissa uttr., ss. kika ngn i köket, se KÖK; kika ngn i korten l. i ngns kort, se KORT, sbst.; kika i kristall, se KRISTALL.
b) (numera bl. vard.) i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv. Lucidor (SVS) 193 (1672). Tallar växa sparsim (dvs. här o. där), men höga, kikandes på stiernevarfvet. Linné Skr. 5: 52 (1732). Täppa alla titthål, alla springor / Der kallt förnuft på oss kan stå och kika. Hagberg Shaksp. 3: 212 (1848). — särsk. i uttr. kika efter ngt, ”ha ngt i kikaren”, fika efter ngt. Hesselius Zaletta 32 (1740). Det Grefskap jag så länge kikat efter. Stiernstolpe DQ 2: 168 (1818).
2) (†) med saksubjekt, i uttr. kika (ut)ur ngt, komma till synes gm att liksom träda fram ur ngt (som döljer l. skymmer), kika fram ur ngt, titta fram ur ngt. Krafter och alt fyker hän, och döden kijkar ur ögon. Stiernhielm Herc. 529 (1648, 1668). Hvarför skymtar Gerdas bild, / .. / fram ur speglande metallen, / kikar utur bergkrystallen? Tegnér (WB) 5: 188 (c. 1825).
3) se gm kikare l. annat (optiskt) instrument; numera bl. (ngt vard.) med anslutning till den allmännare bet.: titta (jfr 1). (Månens atmosfär hade kunnat upptäckas) om verlden hade varit försedd med tienliga Instrumenter, och någor skarpsynt Astronomus ther efter kikat. Wassenius Alm. 1734, s. 31. Jag satt .. och kikade med min lornjett hela tiden. UvHeland (1843) hos Dahlgren 2Ransäter 154. Klättra uppför trapporna i stadens högsta torn för att kika genom teleskopet på fartyg. Roth Jeans Un. 12 (1930). — särsk. (†): syfta (medelst diopter). Brauner Åker 116 (1752). Då igenom sikterna .. man kikar uti en linea recta. Gadd Landtsk. 1: 367 (1773).
Särsk. förb.: KIKA FRAM10 4. (vard.)
1) till 1: (nyfiket l. förstulet) titta fram (på ngn l. ngt); mer l. mindre övergående i bet. 2. Nyblom Hum. 90 (1874). Små gröna ödlor i solbaddet kikade fram på honom. Hallström ItBr. 209 (1901).
2) till 2: komma till synes bakom l. bland l. i ngt som döljer l. skymmer, titta fram. Bureus NordlLej. 69 (1644). De yngsta sågo sagoväsendena kika fram i skuggan på skullen, och de äldsta skrattade ut dem. Hallström Than. 11 (1900).
KIKA IN10 4. (numera bl. vard.) till 1. Lindfors (1815). Kika in mellan de ouppskurna sidorna (i boken) och börja läsa. Lagerlöf Top. 58 (1920; äv. med betoning på verbet). särsk.
a) bildl.; stundom (numera föga br.) med saksubj., övergående i bet.: smyga sig in, (börja) tränga in. Wele wij .. kika för noga in uthi .. (Guds) hemliga rådh, så fruchtar iagh man mister .. förståndet om honom. Rudbeckius KonReg. 332 (1616). Barbariet hade kikat in i de glesa lärosalarna, men hade ännu icke förmått att nedbryta dem. 2VittAH 27: 33 (1873, 1876). Norström EKey 40 (1902; med saksubj.).
b) (numera bl. ngn gg starkt vard.) ”titta in” (på ett kort besök). Somlige kika in j kyrkiona, som en hund vthi itt kookhws, så snart texten är läsen, löpa the sijn koos. PErici Musæus 2: 178 a (1582).
KIKA NED10 4 l. NER4. (vard.) till 1. Palmær Eldbr. 114 (c. 1850). (Korpen) satt ofta på den höga skorstenen och kikade ner genom den trånga öppningen. Lagerlöf Holg. 2: 134 (1907).
KIKA UT10 4.
1) (vard.) till 1. (Apan) kikar ut på alla håll, klår sig med foten och putsar sig esomoftast. Linné MusReg. 2 (1754). Norrman Bellm. 15 (1907). särsk. (†) i uttr. kika ut sin kos, spanande se långt bort, speja. Sylvius Curtius 714 (1682).
2) (tillf.) = KIKA, v.2 2. Mörkret kikar / igenom trånga fönstergluggar ut. Tegnér (WB) 3: 96 (1820).
Ssgr: A: (1, 3) KIK-GLAS. (kik- 17111797. kike- c. 16401683) [jfr holl. kijkglas, glasögon, förstoringsglas] (†) synglas.
1) kikare. Konstiga kikeglas eller skådeglas, som Galileus .. brukat hafver för några år sedan. JBureus (c. 1640) i 3SAH 23: 323. Orrelius (1797). särsk. i uttr. se (ngt) genom kikglas, i överförd anv.: skåda (ngt). (Han måste tillstå) at han beskedligare ministre aldrig .. giönom kickglas sedt. KKD 9: 296 (1714).
2) i uttr. större kikeglas, förstoringsglas. Comenius OrbPict. 163 (1683).
(1) -HÅL. (ngt vard.) litet hål varigm man kan kika, titthål. Titta genom det lilla kikhålet på kaleidoskopet. Sturzen-Becker 2: 226 (1843, 1861). Efter en stund fann han ett bra kikhål alldeles vid kojans tak. Didring Malm 1: 29 (1914). Det lilla kikhålet på dörren. Wrangel FornTid. 202 (1926).
-UT, se d. o.
B (†): KIKE-GLAS, se A.
(1, 3) -MAN, m. (†) om man som håller utkik. Rydelius Vitt. 2 (1706).
Avledn. (till 1, 3): KIKARE, sbst.1, m.||ig. person som kikar resp. ser gm kikare; numera bl. ss. senare led i ssgr. Schultze Ordb. 2259 (c. 1755). Sundén (1886). — jfr BRO-, STJÄRN-KIKARE.
KIKARE, sbst.2, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content