publicerad: 1906
BESTRÖ bestrø4 (beströ´ Weste), v. -r, -dde, -tt, -dd; se för öfr. STRÖ, v. vbalsbst. -ENDE, -NING (mindre br.).
Ordformer
(beströda Lex. Linc. (1640; under acero, aspergo, consterno), beströdning Lex. Linc. (1640; under aspergo))
Etymologi
[liksom d. bestrø efter mnt. bestrouwen l. t. bestreuen; jfr holl. bestrooien, eng. bestrew; se BE- o. STRÖ, v.]
(i sht i skriftspr.) jfr BESÅLLA. — jfr BLOM-, BLOMSTER-BESTRÖ samt BLOD-, BRÖD-, DAGG-, GRANRIS-, GRYN-, GULD-, LIK-, LJUS-, MJÖL-, O-, PÄRL-, RIM-, RUBIN-, SAND-, SOCKER-, STJÄRN-, STOFT-, TISTEL-, TÖRN-BESTRÖDD m. fl.
1) [jfr motsv. anv. i d., holl., t. o. eng.] öfverströ, öfversålla; vanl. i förb. beströ med ngt, strö ngt på l. öfver. Som nu Judas och hans selskap hörde, at Nicanor emoot them droogh, .. beströödde the sigh medh asko, och åkalladhe Gudh. 2 Mack. 14: 15 (Bib. 1541). En försilfrad wagn med all-handa slags Blomster beströdd. Stiernhielm Parn. 3: 4 (1651, 1668). Til mera säkerhet, lät Konungen tvänne nätter å slag beströ isen (på floden Bug) med halm, och deruppå ösa vatn. Nordberg 1: 672 (1740). Hans graf med rosor jag beströdde. Tegnér 1: 179 (1822). Golfvet var skuradt och beströdt med granris. Castrén Res. 1: 37 (1838). Golfvet var beströdt med den finaste perlsand. Palmblad Nov. 3: 95 (1841). Din brudsäng skulle jag dig hafva bäddat / Men ej din graf bestrött, du ljufva flicka. Hagberg Shaksp. 1: 424 (1847; eng. strew'd). Efter slutad desinfektion beströs .. den plats, der vagnen desinfekterats, med ett tunnt lager af nyligen släckt kalk. SFS 1892, Bih. nr 82, s. 3. Alla dina spisoffer skall du beströ med salt. 3 Mos. 2: 13 (öfv. 1904). — mer l. mindre oeg. o. bildl. Lefnads-reglor .. beströdde med .. angenäma krydder, jag menar lifliga och bevekande Exempel. Ågren Gell. 4 (1757). (Danskarna) hade öfver allt bestrött vägen med döde och sjuke. Hallenberg Hist. 2: 453 (1790). I evigt majestät och ljus / Med stjernor du (Gud) beströr din skrud. Wallin Vitt. 1: 58 (1813). Morgonens hand / Med rosor beströr / Himmelens rand. Stagnelius 2: 581 (c. 1815). Luna med perlor beströr slumrande blommornas bädd. B. E. Malmström 6: 13 (1845). En källa, som fyra silfverpopplar .. ymnigt beströdde med sina löf. Heidenstam Skogen susar 286 (1904).
2) [jfr motsv. anv. i eng.] (föga br.) sprida sig öfver, öfvertäcka, öfversålla. J. G. Oxenstierna 2: 311 (1795). (Kornfält) beströdde af dagg. Stagnelius 1: 4 (1817); jfr 3. Den af några stenkummel beströdda heden. Atterbom LO 2: 173 (1827, 1854); jfr 3. När tussilago farfaras gula stjärnor beströdde dikeskanten. Dahlgren Ransäter 247 (1905). — bildl. Dör jag på Hans (dvs. Jesu) förtjenst, then skall min siäl beströ. Kolmodin Dufv. 107 (1734, 1745).
3) i pass. i intr. anv. med prep. med: blifva l. vara öfversållad af l. här o. där betäckt med.
a) [jfr motsv. anv. i d. samt eng. the kingdom of Scotland every where bestrewed with cities, townes and borrowes] i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: (glest) öfversållad af, här o. där betäckt med. Tessin Bref 2: 86 (1754). Låren (hos insekten Copicerus äro) .. med små bruna puncter beströdde. O. Swartz i VetANH 23: 179 (1802). En kulle beströdd med små hus. Remmer Turken 1 (1824). En sluttande, med klipphällar beströdd .. plats. Rydberg Ath. 164 (1859, 1866). Ett fält beströdt med ruiner. Nilsson Ur. 2: 106 (1864). Landskapet .. var beströdt med parker och lundar. Wirsén i 3 SAH 2: 239 (1888). — särsk.
α) herald. utan (märkbar) ordning belagd (se BELÄGGA 11 d). Uggla Her. 106 (1746). En röd bjelke, beströdd med fyra i bredd stående gyllene kronor. Schlegel o. Klingspor Ättart. 267 (efter handl. fr. 1756). Förekomma många (figurer) öfver hela skölden, så säges han vara beströdd med dem. Des. Her. 67 (1874).
b) (föga br.) i annan anv. Fram mot Skälleröd börja klipporna beströs med låg barrskog. Nilsson Dagb. 44 (1816, 1879).
Spoiler title
Spoiler content