SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1939  
LEKTYR läkty4r l. lek-, r. (m. Lindfors (1815), Meurman (1846); f. SvTyHlex. (1851), Lundell); best. -en, äv. -n; pl. (numera föga br.) -er (Geijer MennH 36 (1841; i bet. 3)).
Ordformer
(förr äv. skrivet lec-. -tur 17301884. -ture 17161868. -tyr 1833 osv.)
Etymologi
[jfr d. lekture, t. lektüre, eng. lecture; av fr. lecture, av mlat. lectura, läsning, till legere, läsa (jfr LEKTION, LEKTOR m. fl.). — Jfr LEKTUR, sbst.2]
1) handlingen att läsa; läsning; numera i sht med bestämning angivande vad man läser. Swedberg Schibb. 281 (1716). Scherping Nyck. 32 (1730, 1754). Inomhus ha damerna och jag passerat vår tid med lektyr. För hundra år sen 1: 177 (1809). Radion .. kunde göra lektyren av världslitteraturens mästerverk mindre kompakt och tung. Hellström Malmros 270 (1931). — särsk. (†): uppläsning. GFGyllenborg Vitt. 3: 269 (1773, 1797). (Hon) tog emot alla dagar, hade tablåer, societetsspektakel, koncerter, deklamationer, lektyrer. Bremer Nina 80 (1835).
2) (†) egenskapen att vara beläst, beläsenhet. När jag läs de Academiske arbeten, som för ett secel utkommit, finner jag i dem en otrolig lecture, samt mera arbete än i våra. Linné Bref I. 2: 271 (1765). Gynther ConvHlex. (1846).
3) vad man läser l. vad som är avsett att läsas; läsning. God, dålig, roande lektyr. Boken är icke någon passande lektyr för unga flickor. La Pucelle och flera dylika lektyrer (har mor fått). MoB 2: 36 (1791). (Kungens) enda lecture är bibeln. HT 1918, s. 199 (1809). Stockholms Dagblad är .. för Stockholmsjungfrun en kär lektyr, särdeles för de många roliga giftermålsannonsernas skull. Sturzen-Becker 2: 45 (1844, 1861). Hemmet är komfortabelt och där finns överflöd på lektyr. Benedictsson 7: 99 (c. 1885). Lektyr. (1903; tidskriftstitel). — jfr FAVORIT-, FÖRSTRÖELSE-, JUL-, KVÄLLS-, MODE-, NATT-, PRIVAT-, UPPBYGGELSE-LEKTYR m. fl.
Spoiler title
Spoiler content