SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PARIS- pari3s~ l. PARISER- pari3ser~.
Ordformer
(paris- (-iis-, -ijs(z)-) 1538 (: paris rött) osv. pariser- (-icer-) 1594 (: Pariser arbethe) osv. pariss- 1563 (: Pariss arbete). parisser- 1670 (: Parisserbandh))
Etymologi
[fsv. parisa-; jfr isl. parís-, ävensom t. pariser-; till namnet på Frankrikes huvudstad PARIS; jfr äv. eng. Paris (ss. förled i ssgr), fr. de Paris]
ss. förled i ssgr, vanl. betecknande person l. föremål l. företeelse som tillhör l. härstammar från l. har avseende på Paris l. ngt som är av parisiskt snitt l. utseende o. d.
Anm. Uttr. lilla Paris förekommer stundom ss. benämning på vissa svenska städer, särsk. Kristianstad o. Vänersborg [jfr t. klein(es) Paris, om vissa tyska städer]. Sjöberg FridaB 5 (1922; om Vänersborg). FörenChristÅ 1949, s. 61 (om Kristianstad). jfr: Linköping är lilla Stockholm, och Stockholm är lilla Paris, och Paris är lilla himmelriket. Palmær Eldbr. 139 (1841). jfr äv.: Du (dvs. Kristianstad) är, som bekant, vårt skånska Paris. ÖresundP 1847, Provbl. nr 2, s. 2.
Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.]: A: PARIS-ALN. (paris- 1749 osv. pariser- c. 1700 osv.) [efter fr. aune de Paris] äldre franskt längdmått motsv. 1,188 meter (ungefär två svenska alnar); äv. bildl. Isogæus Segersk. 630 (c. 1700; bildl.). Deleen Meidinger 277 (1825).
-ARBETARE~0200. (pariser- 1674) särsk. (†): person som tillvärkar filigransarbeten. Kankel Hemmersam 1 (1674; t. orig.: Pariser-Arbeiter).
-ARBETE~020. (paris- 1563. pariser- 1594) särsk. (†): filigransarbete; jfr parisare 2, ävensom -guld, -silver. En (kedja) med Pariss arbete. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 8. Skråordn. 172 (1594).
-BAKELSE, se B.
-BAND. (paris- 1670. pariser- 16701716) särsk. (förr) om ett slags svarta l. kulörta band (av taft). Swarta Parisserbandh. KlädkamRSthm 1670, s. 260. Därs. 1716 B, s. 29.
-BLÅTT, se B.
-BO, m.||ig.; anträffat bl. i pl. (pariser- 17951819) (numera knappast br.) parisare (se d. o. 1). LittT 1795, s. 33. Hammarsköld SvVitt. 2: 213 (1819).
-DIALEKT. (pariser- 1845 osv.) parisiska (se d. o. 2). Geijer I. 1: 196 (1845).
-DRÄKT. (paris- 1896 osv. pariser- 1887 osv.) dräkt (se d. o. II 2 a) från Paris l. sydd efter parisiskt mod. Verd. 1887, s. 280.
-FOT. (paris- 1690 osv. pariser- 1817 osv.) [jfr fr. pied de Paris] äldre franskt längdmått motsv. 0,32484 meter. Rålamb 1: 22 (1690). Bergstrand Astr. 297 (1925; om ä. förh.).
-GRÖNT, se B.
-GULD. (pariser- 1684) [jfr t. pariser gold, bladguld] särsk. (†) om (parisisk) guldtråd; jfr -silver. Böttiger Drottnh. 81 (i handl. fr. 1684).
-GULT, se B.
-KLÄNNING, förr äv. -KLÄDNING. (pariser- 1753) särsk. (†) motsv. klänning 1. Kiellberg KonstnHandtv. Skrädd. 15 (1753).
-KREATION. jfr kreation 3. Siwertz Varuh. 84 (1926).
-LACK, se B.
-LINJE, förr äv. -LINEA. (paris- 1811 osv. pariser- 1833 osv.) särsk. (motsv. linje 5 a): äldre franskt längdmått utgörande en tolftedel av en paristum. VetAH 1811, s. 12. Bergstrand Astr. 297 (1925; om ä. förh.).
-LIV. (paris- 1923 osv. pariser- 1844 osv.) särsk. om (det eleganta) nöjeslivet i Paris. Nordstjernan 1844, s. 125. Pariserlif. Opera-buffa i fem akter af Meilhac och Halévy. Gustafsson (1868; boktitel).
-MOD, äv. -MODE. (paris- 1926 osv. pariser- 1852 osv.) jfr mod, sbst.3 2, 2 a. SthmModeJ 1852, s. 63.
-MODELL. (paris- 1950 osv. pariser- 1857 osv.) särsk. motsv. modell 1, 1 c. NJournD 1857, s. 70.
-NYHET~02, äv. ~20. (paris- 1950 osv. pariser- 1924 osv.) särsk. om modeartikel o. d.; jfr nyhet 2 a. Östergren (cit. fr. 1924).
-POJKE. (paris- 1942 osv. pariser- 1837 osv.) (numera bl. mera tillf.) Pariserpojken. Komedi i två akter. Berg (1837; boktitel; fr. orig.: Le gamin de Paris).
-PUDDING, se B.
-PUDRETT. (paris- 1915. pariser- 1886) (i sht förr) lant. (urspr. i Frankrike berett) gödselmedel bestående av intorkade o. till pulver malda människoexkrementer. Juhlin-Dannfelt 7 (1886). 2NF 22: 555 (1915).
-RÖTT, se B.
-SILVER. särsk. (†) om (parisisk) silvertråd; jfr -guld. KlädkamRSthm 1651—52 Fransk., s. 212 (i den fr. originalräkningen: argent de Paris).
-SMÖR. (paris- 1917. pariser- 18721896)
1) [efter fr. beurre de Paris] (†) ett slags ur ox- l. fårtalg framställt, luktfritt konstsmör. TT 1872, s. 102
2) (i sht i Finl., förr) smör kärnat av uppvärmd o. åter avkyld söt grädde (i sht avsett för export till Ryssland). Grotenfelt Mejerih. 89 (1881). 2NF 26: 77 (1917).
-SPRÄTT, m. (paris- 1913 osv. pariser- 1861 osv.) parisisk sprätt. Bremer GVerld. 4: 142 (1861).
-STIFT. (paris- 19171933. pariser- 1858) (i fackspr., numera föga br.) trådstift. JernkA 1858, s. 198. 3NF 18: 246 (1933).
-TUM. (paris- 1925 osv. pariser- 1829 osv.) äldre franskt längdmått utgörande en tolftedel av en parisfot. KrigVAH 1829, s. 408. Bergstrand Astr. 297 (1925; om ä. förh.).
B [efter t. pariser-]: PARISER-ALN, -ARBETARE, -ARBETE, se A.
-BAKELSE. (paris- 1885. pariser- 18791913) (numera knappast br.) kok. ett slags i form gräddad bakelse innehållande smör, ägg, mjöl o. socker. Hagdahl Kok. 929 (1879). KokbHem. 596 (1913).
-BAND, se A.
-BLÅTT, n. (paris- 18731904. pariser- 1789 osv.) (i sht i fackspr.)
1) = berlinerblått 1; särsk. om dylikt färgämne av hög renhet o. djupblå, i brottet kopparglänsande färg. Rinman 2: 244 (1789). Åkerman KemTechn. 2: 12 (1832). Fransmannen de Pierre, anlade den första fabriken för framställning av färgstoffet (berlinerblått) i Paris, varför färgen även kallas pariserblått. HantvB I. 1: 57 (1934).
2) = berlinerblått 3. (Böcklins) ”heroiska landskap”, altigenom i skarpaste pariserblått. NordT 1886, s. 546; jfr 1. Engström Bläck 31 (1914).
-BO, se A.
-BRÖD. kok. ett slags (på olika sätt bakat) kaffebröd. Hagdahl Kok. 980 (1879). Åkerström PrinsKokb. 523 (1929).
-DIALEKT, -DRÄKT, -FOT, se A.
-GRÖNT, n. (paris- 18831904. pariser- 1856 osv.) (i sht i fackspr.)
2) (föga br.) om bärggrönt (se d. o. 1 o. 2). Kjellin (1927).
-GULD, se A.
-GULT, n. (paris- 18831904. pariser- 1894 osv.) (i sht i fackspr.)
2) (föga br.) kasselgult. (Ekenberg o.) Landin (1894).
-HJUL. vid nöjesfält o. d. använt, stort, vertikalställt hjul som roterar omkring en axel o. varpå vid periferien äro anbragta i särskilda axlar hängande sittplatser för passagerare; jfr hjul-gunga. SvD(A) 1928, nr 115, s. 19.
-KLÄNNING, se A.
-KORV. kok. i medelvida rakskinn stoppad, rökt korv av oxkött o. kalvkött (l. av fläsk o. ox- l. kalvkött) jämte kryddor (o. späcktärningar). SmålP 1890, nr 90, s. 1.
-LACK. (paris- 18731883. pariser- 1826 osv.)
1) (†) på visst sätt parfymerad o. filtrerad lösning av schellack i sprit. Almström KemTekn. 2: 338 (1845).
2) (i sht i fackspr.) karminlack. JournManuf. 2: 124 (1826). Kjellander FärghVaruk. 291 (1940).
-LINJE, -LIV, -MOD, -MODELL, -NYHET, -POJKE, se A.
-PUDDING. (paris- 18851889. pariser- 18791885) (numera knappast br.) kok. pudding innehållande bl. a. njurfett, märg, makaroner, ägg o. pistascher. Hagdahl Kok. 848 (1879). Björkman (1889).
-PUDRETT, se A.
-RÖTT, förr äv. -ROT, n. (paris- 15381904. pariser- 1845 osv.) (i sht i fackspr.)
1) (bly)mönja, blyrött; särsk. om bättre kvalitéer. VarRerV 21 (1538). UB 4: 666 (1873). SvUppslB 4: 254 (1930).
2) (numera mindre br.) i utvidgad anv., om vissa andra röda färgämnen; särsk. dels om vissa röda järnfärger (engelskt rött), dels om kromrött l. kromcinnober. Almström Handelsv. 171 (1845). (Ekenberg o.) Landin (1894). Kjellander FärghVaruk. (1940). (†) HushMag. 93 (1753; om färg framställd av bresilja).
-SMÖR, se A.
-SMÖRGÅS~20, äv. ~02. kok. maträtt bestående av en brödskiva med smör o. köttfärs (l. ngn stuvning), vanl. stekt på båda sidor. Wenström HusmKokb. 220 (1922).
-SPRÄTT, -STIFT, se A.
-SVART, n. (i sht i fackspr.) färgämne bestående av finmalet benkol; äv. om kimrök. Kjellin (1927). VaruhbTulltaxa 1: 164 (1931).
-TUM, se A.
-VITT, n. (i fackspr.) färgämne bestående av finmalen kalkspat l. krita. Kjellin (1927).
Spoiler title
Spoiler content