publicerad: 1957
RESERVOAR res1ærvωa4r l. re1-, l. -vo-, l. 0104 (resärrvoár Dalin), r. l. m.; best. -en l. -n; pl. -er.
Ordformer
(recervoir c. 1747. recevoir 1734—1776. reservoar 1865 osv. reservoir 1665—1920)
Etymologi
om (naturlig l. konstgjord) bassäng l. behållare (se d. o. 1) l. cistern o. d. vari vätska l. gas o. d. uppsamlas l. förvaras (vanl. för att sedan i mån av behov o. d. utsläppas o. ledas vidare); särsk. om behållare för uppvärmning av vatten, anbragt på ena sidan av en vedspis (intill eldstaden). SvTrädgK 1: 53 (i handl. fr. 1665). Rålamb 8: 128 (1691). Recevoiren eller Vattu-Sumpen, som (ång-)Machinen håller ständigt full med Vatn, igenom et Tryckvärk. Triewald Eldmachin 13 (1734). En reservoir för syrgas. Berzelius ÅrsbVetA 1842, s. 140. De stora naturliga reservoarer, som Alpsjöarna utgöra. SvGeogrÅb. 1926, s. 181. Varmt vatten från en vattenledningskran eller reservoar bör aldrig användas till mat eller dryck. StKokb. 532 (1940). — jfr BLÄCK-, HÖG-, JÄRNPLÅTS-, KYLVATTENS-, LÅG-, TJÄR-, VATTEN-RESERVOAR. — särsk.
a) (†) om (på offentlig plats anbragt) behållare o. d. vari orenlighet o. avskräde o. d. uppsamlades. PH 10: 315 (1774). De stinkande reservoirer, och de vidlyftiga staplar af orenlighet, som årligen föröka sig och tilväxa hela strandvägen ifrån Kornhamn. Fischerström Mäl. 4 (1785). Den 2 dennes .. utslogs med orent vatten på Reservoiren vid Clarä Lappgränd, 2:ne Silfverskaft utaf Bordknifvar. DA 1808, nr 104, s. 10. Pfeiffer (1837).
b) (†) nattkärl. Kiärillen eller reservoiren den siuka nyttjar måste icke låtas länge uti rummet. HdlCollMed. 21/6 1750.
c) (i fackspr.) om kärl i människo- l. djurkropp vari vissa vätskor o. d. uppsamlas o. förvaras. JBerzelius i FKM 3: 20 (1810). Bidrottningen (har) i sitt inre en rymlig reservoar, i hvilken den vid fortplantningsakten upptagna sädesvätskan magasineras för flera år. Lidforss SocJourn. 17 (1907). Magsäckens förnämsta uppgift är säkerligen att tjänstgöra som en reservoar för födan. Bolin VFöda 349 (1934).
d) (†) i allmännare anv., om föremål o. d. vari ngt (nedlägges för att) förvaras. Reservoiren för desse (dvs. kyrkokassans) medel berättades vara insatt på Stället hos Ionas Gumesson i en liten kammar. VDAkt. 1790, nr 328. Därs. nr 524.
e) bildl.; stundom övergående i bet.: reserv (se d. o. 2). Stockholms Posten som är et vettigt Allehanda, en Reservoir för alla Dagens interessanta Småsaker. Thorild (SVS) 2: 5 (1784). Skogarne äro de stora reservoirerna för ett lands fuktighet, vilkoret för dess bördighet. Thelaus Skog. 27 (1865). I folkhushållningen måste alltså finnas en reservoar av kontanter. Cassel TeorSocEkon. 389 (1934). Kustsjöfartens talrika fartygsbestånd utgör .. en reservoar av hjälpfartyg för flottan. SvFl. 1939, s. 34.
-DAMM, r. l. m. (i fackspr.) damm (se damm, sbst.1 I 1) ovanför vilken ett vattenmagasin bildats som påfylles under rägnperioder för att sedan avtappas under vattenbrist. 2NF 2: 248 (1904). —
-MYRA, f. l. r. (mera tillf.) bland honungsmyror: arbetsmyra försedd med kraftigt uppsvälld bakkropp som tjänstgör ss. förvaringskärl för honungsdagg; jfr reservoar c, e. BokNat. Liv. 247 (1951). —
-PÄNNA. för bläckskrift inrättad, skaftförsedd pänna, invändigt försedd med ett magasin l. en reservoar som automatiskt försörjer skrivstiftet med bläck. PT 1903, nr 22 A, s. 1. SFS 1948, s. 1818.
-RUM, n. (i fackspr.) (naturligt l. konstgjort) rum l. utrymme i bärg o. d., använt ss. reservoar. TT 1901, K. s. 84. —
Spoiler title
Spoiler content