SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1967  
SESSION seʃω4n, i bet. 2 äv. med mer l. mindre genuint engelskt uttal, r. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. I bet. 2 användes stundom den eng. pl.-formen sessions. Estrad 1954, nr 12, s. 16.
Ordformer
(cession 16241847. session (-szion) 1593 osv. säsion 1595)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. session; av lat. sessio (gen. -ōnis), vbalsbst. till sedere, sitta (se SITTA, v.)]
1) om förhållandet att medlemmar av domstol l. beslutande församling l. myndighet l. (lärt) sällskap o. d. sammanträda l. äro samlade för överläggning l. handläggning av ärenden o. d. — jfr CIVILMÅLS-, DOMSTOLS-, HÖST-, PARLAMENTS-, PLENAR-, RIKSDAGS-, RÅDS-, RÄTTEGÅNGS-, SOMMAR-SESSION m. fl.
a) sammanträde; jfr 2. RA I. 3: 28 (1593; om sammanträde under Uppsala möte). (Några kardinaler) förfogade .. sigh .. til Staden Lyon i Frankrijke, ther höllo the någre Seszioner emot Påfwen. Schroderus Os. III. 1: 20 (1635). Sista seszionen, som dubbla Riksdagen höll innan Julferierne, warade intil midnatten. PT 1791, nr 10, s. 1. Vid domkapitlets session den 4 juni tog professor E. Linderholm efter aflagd konsistorialed säte och stämma i domkapitlet. Upsala(A) 1919, nr 127, s. 3. Hovrättens session den 30 mars 1652. SagSed 1936, s. 34. Den geomorfologiska sektionen (av geografkongressen) hade ett större antal sessioner än någon annan. Ymer 1952, s. 261. särsk. (vard., i sht skämts.) i utvidgad anv., om förhållandet att personer äro samlade o. sitta tillsammans för sällskapligt umgänge l. ss. bordsgäster o. d. Session kan äfv. i famil. styl säjas om ett privat sällskap där man sitter. Vi suto tre timar till bords, det var en lång session. Weste FörslSAOB (c. 1815). jfr: Kaffeconseillen, Poeme i tre Sessioner — Dediceradt till Fru Prostinnan Helledaji. Sjöberg (SVS) 2: 129 (1815).
b) om serie av sammanträden hållna av domstol osv. samlad under ett flertal på varandra följande dagar l. om den (fastställda) tid l. period under vilken domstol osv. är samlad o. håller en serie av sammanträden; särsk. i fråga om riksdag l. parlament l. (i sht) hovrätt. Adelen som hafwa beklädt Säthe på Ridderhusedt vthi denna session. RARP 1: 14 (1627). Bergv. 2: 240 (1741; i fråga om bergskollegiet). Denna Domstol (dvs. häradsrätten) håller sina Sessioner .. regulariter .. ”å rättan Tingstad”. Schrevelius CivPr. 55 (1853). Lagtima riksdag .. sammankommer på grundlagsbestämd tid den 10 jan. årligen till en session. Reuterskiöld Grundlag. 429 (1925). SFS 1936, s. 729 (i fråga om hovrätt).
2) [efter motsv. anv. i amerik. eng.; eg. specialanv. av 1 a] (i vissa kretsar) om sammankomst av jassmusiker för (improviserad) samspelning; äv. i utvidgad anv., om jassorkesters l. jassbands konsert l. grammofoninspelning o. d. Estrad 1940, nr 5, s. 13. Grammofonbolagen .. äro i full fart. .. Benny Goodmans sextett (har) redan haft tre sessioner på Columbia. Därs. 1941, nr 3, s. 17. Mezzrow o. Wolfe Dans 174 (1953).
3) (†) om plats i församling o. dyl. l. placering vid sammanträde o. d. Session, (dvs.) ställe och rum i et Collegio. Biurman Brefst. 288 (1729, 1767).
a) om den plats ngn har l. erhåller i sessionssal o. d. med tanke på att den är given med hänsyn till l. utmärker den rang o. värdighet som tillmätes vederbörande; äv. om det på uppfattningen av rang o. värdighet grundade sätt på vilket deltagarna i församling l. sammanträde o. d. sitta l. äro placerade; äv. närmande sig bet.: rangordning, rang. Elliest så hafver varidt sed och bruk .., att der som erchiebiskopen icke är, der hafver den som honom i sessionen är nermest i alle vichtige handlinger presideret och synnerligen her i riket biskopen i Linköping. RA I. 3: 86 (1593). (Efter G. II A:s trontillträde) hafwe wij (dvs. hertig Johan) altijdh sedhan behålled sessionen fram för wåhr elskelige kärä Brodher och Swågher Hertigh Carl Philip. Därs. II. 2: 22 (1617). Vthi Rumm och Session hafwe och the edle .. (dvs. adelsmännen) företrädh: Ty är thet tilbörlighit, at then wärdighare behåller rummet och säätet för then som ringare är til hedher och wärde. Girs Edelh. D 4 a (1627). AOxenstierna 8: 338 (1633).
b) om förhållandet att ngn har säte l. rätt att sitta i en församling l. ett ämbetsverk l. dyl. l. om plats som tillkommer ngn i församling osv. med sådan rätt (jfr a), säte (o. stämma). Hwar ock någon .. wår bewillning (till riddarhusets uppförande) icke godwilligt wille effterkomma, den ock hans Barn skole icke måge hafwa någon Session iblandh Adelen på Ridderhuset. Stiernman Riksd. 781 (1625). Gustaf Rosenhane .. Frågade .., om thet icke wore skäligt att .. (Bertil Ruuth) som med .. förnäme Herrars attest och witne bewijste sig wara een ostrijdig successor till Ruthernes session och votum här på .. (riddarhuset), måtte ock niutha sin rättigheet. RARP 6: 90 (1657). In Octobri feck (jag åter) en ordinarie Session i Bergz Collegio. UHiärne (c. 1722) i ÄSvBiogr. 1—6: 172. (Domprosten Bælter) begärer, at Consistorium behagade taga i öfwerwägande, när och huru snart han uti Consistorio skall sin session taga. VDP 5/6 1751, § 12.
4) [jfr 1 b] (†) i fråga om skolgång: termin. VDAkt. 1713, nr 403. D(e)n 4 Febr. eller Mondagen efter Kÿndelsmässodagen, blef Scholen för thenna Sessionen åter uptagen. ÅbSvUndH 83—84: 185 (1745).
Ssgr (i allm. till 1 a): SESSIONS-BOK. (numera bl. tillf.) bok vari anteckningar föras om (beslut vid) sammanträden; jfr -diarium, -protokoll. SFS 1891, nr 86, s. 5. —
-BORD. bord för deltagare i session; jfr sammanträdes-bord. Weste FörslSAOB (c. 1815).
(1 a (o. b)) -DAG. dag under vilken session hålles l. är bestämd att hållas; numera i sht om dag under vilken domstol sammanträder. Schroderus Os. III. 1: 257 (1635; i fråga om kyrkomöte). SFS 1909, nr 139, s. 3 (i fråga om hovrätt).
-DIARIUM. i sht adm. jfr diarium d. Wedberg HD 1: 108 (i handl. fr. 1789).
(3 a) -FÖRANDRING. (†) om ändring i fråga om den plats l. placering som ngn med hänsyn till rang o. värdighet har i församling o. d. RA II. 2: 93 (1617).
-LOKAL. jfr -rum. Nationalförsamlingens sessionslokal (i Berlin). AB 1848, nr 271, s. 2.
(1 a, b) -MANDAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om förordning angående en församlings sessioner. Bergv. 1: 99 (1637).
(3 a) -ORDEN. (†) = -ordning 2. 1BorgP 326 (1632).
-ORDNING.
1) (mera tillf.) till 1 a: ordning gällande för session(er); äv. bildl., motsv. session 1 a slutet. VärldBästNov. 309 (1961; bildl.).
2) (†) till 3 a, om den (efter rang o. värdighet) bestämda ordning i vilken deltagarna i ståndsriksdag skulle sitta. RARP 2: 83 (1634).
(1 a, b) -PLAKAT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) = -mandat. Bergv. 1: 391 (1689).
(1 b) -PREDIKAN. (†)
1) om hovrättspredikan. Dryselius PredHoffrättSess. 6 (1693). VDAkt. 1755, nr 387.
2) om magistratspredikan. VRP 8/2 1738.
(1 b) -PREDIKNING. (†) = -predikan 1. Dryselius PredHoffrättSess. Dedic. 2 (1693). VDAkt. 1693, nr 459. —
-PROTOKOLL. protokoll fört vid session l. sessioner (särsk. i hovrätt). FFS 1922, s. 277. —
-RUM. rum avsett för l. använt till session(er), sammanträdesrum; jfr -lokal, -sal. PH 8: 7560 (1766). jfr revisions-sessionsrum.
-SAL. jfr -rum. SP 1792, nr 123, s. 2 (i engelska underhuset). Paulsson SvStad 1—2: 65 (1950; i rådhus).
(1 b) -TERMIN. (numera föga br.) tid l. period för session. RARP 9: 122 (1664). Bergv. 1: 392 (1689).
(1 a, b) -TID. tid (bestämd) för session, tid under vilken session pågår. Bergv. 1: 253 (1669; i fråga om bergskollegiet). SFS 1937, s. 390 (i fråga om Högsta domstolen).
-TIMME. jfr -tid. CivInstr. 418 (1773).
Spoiler title