publicerad: 1912
DIARIUM dia4rium, äfv. 0302 (diáriumm Dalin), n.; best. -iet, starkt hvard. stundom äfv. -iumet (Civ. instr. 473 (1673)); pl. -ier. Anm. I ä. tid användes ofta genomgående lat. böjn., t. ex.: Holla goda Diaria och Registraturer. Civ. instr. 304 (1620), Uti Diario. Schmedeman Just. 976 (1685), Publ. handl. 1: 581 (1724).
Etymologi
[jfr t. diarium, eng. diary, af lat. diarium, daglig sold, dagkost, dagbok, afl. (möjl. eg. n. af ett först i mlat. anträffadt adj. diarius, daglig; jfr eng. diary, adj., fr. diaire) af dies, dag]
bok l. dyl. hvari dag efter dag l. åtm. med en viss regelbundenhet antecknas hvad som i allm. l. från en bestämd synpunkt sedt befunnits anmärkningsvärdt l. af vikt att hålla reda på; de på nämnda sätt förda anteckningarna; jfr DAGBOK, JOURNAL. Hwad i arbetet förrättat war (i laboratoriet), är vthi diarier och acter flitigt vptecknadt. Hiärne Förb. A 4 a (1706). — särsk.
a) (†) dagbok i allm. (se DAGBOK 1 första stycket). Mitt Diarium, som iag hållet sehn iag gick utur Swerige. S. Agrell (c. 1709) i Karol. krig. dagb. 5: 33. (Prosten Aitz) skref .. i mine dagel. Diarium med sin hand d(e)n 1 aug. S. Löfving (c. 1730) i Handl. Finl. öden 1: 418. Tessin Tess. 261 (c. 1765). Detta diarium, som han .. begynte för sig sjelf att föra. Geijer I. 2: 215 (1839).
b) (bok osv. med l. för) sådana anteckningar om samtida tilldragelser (af mera enskild l. allmännare betydelse) som i ä. tider fördes i sht vid kloster o. likartade institutioner; ofta närmande sig bet.: kalendarium, annaler; jfr DAGBOK 1 c. Den större och mindre rimkrönikan och en kort prosaisk Svensk krönika, jemte några chronologiska och genealogiska diarier och legender .. äro .. hans (dvs. Ericus Olais) enda föregångare i Sverige. Geijer I. 1: 232 (1845). Diariet (i Vadstena kloster omtalar) ej .. aflatskrämarens verksamhet under året 1461. C. Silfverstolpe i Hist. bibl. 1: 41 (1875). Schück (o. Warburg) Litt.-h. 1: 76 (1895). Höjer Vadst. kl. 168 (1905). — jfr KLOSTER-DIARIUM.
c) (föga br.) om en köpmans dagbok (se d. o. 1 a α). Smedman 7 (1874). NF (1880). Fliesberg Handb. f. köpm. Reg. (1900). — särsk.: bok hvari handelsresande skrifver upp erhållna betalningar o. beställningar. Nisbeth Handelslex. (1867). Diarium, (resedagbok). Jungberg (1873).
d) i sht adm. (bok osv. med l. för) anteckningar som enligt påbud (l. praxis) föras å ämbetets vägnar rörande hvad som förefallit inom dettas verksamhetsområde; särsk. i fråga om sådana som föras vid vissa ämbetsverk l. offentliga institutioner o. numera i sht röra inkomna l. utgående handlingar o. d. (jfr slutet); numera stundom kallad DAGBOK (jfr d. o. 1 a); jfr JOURNAL. RP 2: 201 (1632). Kongl. M:ttz Commissarij skole .. låta hålla ett godt och nöijachtigt Diarium eller Protocoll öfwer alt som förelöper. RARP 6: 209 (1657). Diarium, öfwer det hwad sig tildragit ifrån den tiden den Swenska Flottan gick utur Carlscrona til Segels, och til den 3 Octobr. Anno 1710. (rubriktitel); jfr a. Diarier öfver de couranta ärenderne. Civ. instr. 447 (1801). Bestraffningar efter Rectors beslut .. blifve .. i Rectors Diarium antecknade. Försl. t. skolordn. 1817, s. 29. Jaktuppsyningsmän, Kustuppsyningsmän, Gränseridare samt Inspectorer och Uppsyningsmän vid strandbevakningen på Gottland skola, hvar för sig, föra Diarium, hvaruti dag från dag kort men fullständigt bör antecknas, hvar och huru långt patrullering ägt rum, hvilka särskilta bevaknings-åtgärder vidtagits, med hvad mera i tjensten blifvit åtgjordt och anmärkt. SFS 1831, s. 418. Polisens diarier. Crusenstolpe Medalj. 373 (1861). SFS 1865, nr 84, s. 12. (Gyldenstolpe) är den af cancellererna, som först begynt att infordra diarier öfver föreläsningar, disputationer och öfriga academiska öfningar i enlighet med kgl. brefvet 1694 28/2. Weibull (o. Tegnér) LUHist. 1: 109 (1868). Aktuarien (i generallandtmäterikontoret) förer diariet öfver inkomna mål. Sidenbladh Handb. 80 (1894); jfr slutet. Diarium öfver utbetalda vittnesersättningar i brottmål samt andra förskottsmedel. Diarium öfver cirkulär och order för framtida iakttagande. Njurling Handb. f. kronolänsm. 263 (1897). — särsk. i förb. ingående diarium o. utgående diarium (bok med l. för) anteckningar rörande de till ett ämbetsverk osv. inkomna, resp. därifrån expedierade handlingarna. 2 NF (1906). — jfr ANSÖKNINGS-, BREF-, BÖTES-, EFORAL-, EPISKOPAL-, FÖRELÄSNINGS-, HANDRÄCKNINGS-, KONKURS-, LAGSÖKNINGS-, REVISIONS-, SESSIONS-, SUPPLIK-, UTSÖKNINGS-, ÅRSSTÄMNINGS-DIARIUM m. fl.
e) (mindre br.) adm. benämning på vissa slag af med de under d nämnda mer l. mindre likartade handlingar, ss. föredragningslistor, register till koncept o. dyl. SFS 1903, nr 56, s. 8.
Ssgr: A: (d) DIARIE-BEVIS0300~02. (diarii-) af vederbörande tjänsteman utfärdadt intyg om hvad diariet innehåller rörande ett visst ärende; jfr BEVIS 3 samt -UTDRAG. SFS 1840, nr 43, s. 3. Därs. 1885, nr 41, s. 3. Registratorn och arkivarien (i Kommerskollegium) åligger: att .. föra diarium .. att utfärda diariibevis och meddela eller bestyrka afskrifter af de hos Kollegium befintliga handlingar. Därs. 1891, nr 60, s. 12. —
-FÖRA~20. (diarii- SD(L), SFS 1901, nr 48, s. 10) [med afs. på bildningen jfr BOKFÖRA, PROTOKOLLFÖRA] särsk. till d: skrifva upp i ett diarium; jfr DIARIERA. Intagningshandlingarna (voro) diariiförda. SD(L) 1893, nr 211, s. 7. Aktuarien (i Sthms rådstugurätt) åligger att med biträde af kanslisten mottaga och diarieföra bevaknings- m. fl. handlingar i konkursmål (osv.). Stockholm 1: 250 (1897). Mer än 20,000 ärenden diarieföras (årligen) hos generalpoststyrelsen. PT 1908, nr 91 A, s. 2. —
(d) -MÄRKE~20. (diarii-) på handling satt tecken l. märke som hänvisar till bestämdt (ställe i ett) diarium, där handlingen är införd. Diariimärket sättes i öfra högra hörnet uti den expedition, till hvilken skrifvelsen på grund af öfverskriften ingår. I öfriga expeditioner, som skrifvelsen genomgår, sättes diariimärket i marginalen. Tj.-regl. 1889, Bil. s. 33. —
(d) -NUMMER~20. (diarii-) numera hvarunder handling upptages i diarium. Ehrström o. Ottelin Ry. spr. 219 (1814). SFS 1842, nr 2, s. 4. PT 1908, nr 152 B, s. 1. —
(d) -UTDRAG~20 l. ~02. (diarii-) jfr -BEVIS. DA 1824, nr 40, s. 8. SFS 1862, nr 15, s. 15. Då den klagande själf eller genom ombud inlämnat besvären (öfver kommunalstämmobeslut) hos länsstyrelsen, får han där ett diariiutdrag, att han besvärat sig. Aldén Medb. 2: 32 (1884, 1896).
B (i sht i fackspr.): DIARII-BEVIS, -FÖRA, -MÄRKE, -NUMMER, -UTDRAG, se A.
Spoiler title
Spoiler content