SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2003  
TAVERNA tavæ3rna2, r. l. f.; best. -n; pl. -or (Auerbach (1915) osv.) ((†) -er (se nedan)); äv. (numera mindre br.) TAVERN tavæ4rn, r. l. f.; best. -en (Fröding 2: 120 (1891), SAOL (1973)); pl. -er (äv. att hänföra till taverna l. taverne, LReg. 13 (1563), Staf PolisvSthm 1 (1950), SAOL (1973)); förr äv. TAVERNE, sbst.1, n. l. f.?; anträffat bl. i sg. obest. o. pl.; pl. = (RA II. 2: 4 (1561), CivInstr. 291 (1666)); -en (SthmStadsord. 1: 71 (1638), Linc. M 3 a (1640)); -er (se ovan).
Ordformer
(förr äv. -ffu-, -ffw-, -fu-, -fv-, -fw-, -hv-, -w-. tawarena- i ssg 1691 (: tawarena ordning). tavarne, pl. 1635. tavern 17921973 (angivet ss. ålderdomligt). taverna 1538, 1896 osv. taverne (-nn-) 15421716. tavärne- i ssgr 1563 (: tawärne penninger), 1747 (: Tawärne penningar))
Etymologi
[fsv. tavärne; jfr ä. d. tawærn (d. taverne), fvn. taferni, fsax. taƀerna (mlt. taverne), mnl. (nl.) taverne, mht. taverne (ä. t. taberne, t. taverne), eng. tavern, ffr. (fr.) taverne; av mlt. taverne; formen taverna i sen tid dock av it. taverna; ytterst av lat. taberna, bod, koja, krog, av ovisst ursprung, möjl. dock till lat. trabs, bjälke, o. därmed till den rot som äv. föreligger i TORP. — Jfr TABERNAKEL, TAVERNARE, TAVERNERI]
värdshus, gästgiveri; äv., o. numera nästan bl., om utländska förh.: vinstuga, enklare matservering. VarRerV 37 (1538). Skole .. Krögare jnthet landzköp bedriffue vtan skole holle tawerne szom lagen formelder. G1R 14: 190 (1542). Thet skeer icke alsztinges vthan Förargelse, at Kyrkiotienarna sättia sigh til drycks vthi allmennelige Taverne eller Wärdshuus. Schroderus Os. 1: 667 (1635). Inspectionen öfwer Werdzhuus, Krogar och Tawerne på landet är dhet trijdie som .. (vägmästarens) ämbete angår. CivInstr. 291 (1666). Och på det de resande måtte få Skiuss och Giästning för betalning, skulle Tawerner och Giästgifwarehuus oprättas och wid macht hållas. Abrahamsson 191 (1726). Värdshusen, tavernerna, såsom de i Sverge kallades på 1500-talet. 1MinnNordM V. 3: 3 (1884). När som en stafman du sitter i låga tavernen, / .. Lalages åldriga rusiga händer dig räcka / vin och oliver. Fröding 2: 120 (1891). En middag på en taverna i hamn ska inte behöva gå på mer än en femtilapp. Expressen 7 ⁄ 12 1991, s. 23.
Ssgr: A (†): TAVERN-PENNINGAR, se C.
B: TAVERNA-ORDNING. (†) ordning l. föreskrift som gäller taverna l. värdshus. Begyntes (i lagkommissionen) opläsandet af cap. 37 conceptet om tawarena ordning. FörarbSvLag 1: 393 (1691).
C (†): TAVERNE-PENNINGAR, pl. (tavern- 1878. taverne- 15611978. taverner- 1563) skjutsfärdspengar (se skjutsfärds-penning 2). The taverne peninger, som hvar och en fougdte udi sin befalningh bör göre rede före. RA II. 2: 5 (1561). Effther Eders fulmyndige haffue .. tilbudit oss eth schip wäll vtrustedt med alle nödtorffther, ther som wij eliest wille förschone .. stadzenns inbyggere medh the tawärne penninger, som them för thette åhr bör vtgöre .. ähre wij förthenskull ther med .. tillfrijdz, ath I för thett närwarendes åhr måge ware frije för samme tauerne penninger. PrivSvStäd. 3: 61 (1563). Fatab. 1978, s. 92 (om förh. 1561).
-RÄTT. rätt att hålla taverna. Att ingen något Tapperij brukar Utan allenest dee som kroge- eller Taffuerne rätt haffua. HFinlH17Årh. 21 (1637). LReg. 314 (1687).
D (†): TAVERNER-PENNINGAR, se C.
Spoiler title
Spoiler content