SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1) UNDER-DÄCK. på fartyg: undre däck. Heinrich (1814). Fartyget har fem däck: hufvuddäck och underdäck af stål, undre och öfre promenaddäck af trä samt spardäck med back och poop. VFl. 1909, s. 96.
(II 1 c) -DÖDLIGHET~102, äv. ~200. (i sht i fackspr.) dödlighet (hos viss grupp) som understiger den förväntade; äv. om skillnaden mellan den senare o. den förra. Thule 1873–1898 1: 14 (1898). I åldrarna över 75 år är Sverges underdödlighet 14 %. Flodström SvFolk 598 (1918).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -EKIPAGEMÄSTARE. (förr) Major o. Under-Equipage-Mäst. vid K. Örl.-Flottan. Hofcal. 1820, s. 191.
(II 4 slutet) -ENTREPRENÖR. Auerbach (1915). Underentreprenör (dvs.) entreprenör som utför arbete på entreprenad åt annan entreprenör. TNCPubl. 89: 195 (1988).
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -EXEKUTOR. (förr) jfr exekutor a. Abrahamsson 660 (1726). Under-Executorer, hvilka af Wår Befallningshafvande, såsom Öfver-Executor, åläggas att medel utmätningsvis uttaga och till honom insända. DA 1824, nr 56, s. 1.
(II 1 c) -EXPONERA, -ing. exponera (se d. o. 2) (fotografiskt material, särsk. film) otillräckligt; särsk. dels i p. pf., dels ss. vbalsbst. -ning. Nyblæus Fotogr. 21 (1874). Underexponering, dvs. otillräcklig exponering, av fotografiska negativ medför att skuggpartierna i negativet blir klara och onyanserade samt senare på den positiva bilden odetaljerat svarta. GrafUppslB (1951). Tiden, under vilken filmen belyses (exponeras), måste avpassas mycket noga, så att filmen ej blir över- eller underexponerad. Bergholm Fys. 4: 34 (1957).
(II 1) -FACK. särsk. (†) underskäl; jfr fack, sbst.1 3. För att inslaget skall kunna införas mellan varptrådarne måste varpen kunna delas i två fack, öfver- och underfacket, hvilka mellan sig bilda skelöppningen .. hvari skottspolen inkastas. Andersson Väfn. 6 (1880). SAOL (1950).
(II 4) -FAKTORI. (†) jfr faktori 1 a slutet. År 1730 funnos .. (i Gambia) icke mindre än åtta Ängelska Under-Factorier. Ödmann MPark 24 (1800).
(II 1) -FALL. särsk. (i sht om ä. förh.) i fråga om vattenhjul: förhållandet att det fallande l. strömmande vattnet träffar skovlarna i det vertikala hjulets undre periferi (o. passerar under hjulet); äv. konkret, om (konstruktion med) underfallshjul; jfr fall I 1 i. Inspectoren .. gaf .. tillkänna, huruledes cronones tullqwarn i Åkers strömm, mister sitt öfwerfall, igenom krutqwarnens dersammestädz oprättande, och will derföre wara af nödhen, at .. hon repareras medh ett underfall. KamKollP 2: 256 (1641). Vattenhjul äro antingen horizontela eller perpendiculära, och dessa sednare antingen för Underfall eller Öfverfall. JernkA 1829, Bih. s. 257. Hytthjulet i den trögt rinnande Faluån var självfallet skovlat för underfall och kunde alltså rotera bara i en och samma riktning. Lindroth Gruvbrytn. 2: 100 (1955).
Ssgr: underfalls-hjul. (i sht om ä. förh.) vattenhjul som drivs med underfall. Der med öfwerfall byggias kan, borde intet brukas underfalls hiul, effter som underfalls hiul snart sagdt 10 gångor mehra watten taga än Öfwerfalls Hiul. BlBergshV 18: 107 (1687).
-kvarn. (i sht om ä. förh.) Lind 1: 1323 (1749).
-stup. (†) jfr stup, sbst.2 JernkA 1861, s. 28.
(II 4) -FAMILJ. i botanisk o. zoologisk systematik: familj (se d. o. 4) som utgör del av överordnad familj, kategori mellan familj o. släkte; jfr -art, -grupp, -släkte. Stundom är man till och med nödsakad att ännu mera öka antalet af de olika slagen afdelningar (inom djurriket), samt bilda underfamiljer, underordningar o.s.v. Thorell Zool. 2: 24 (1861). Skrakarna är en underfamilj bland andfåglarna. JägUppslB 478 (1989).
(II 1) -FART. gång l. (väg)tunnel under järnväg l. väg o. d.; jfr -gång, sbst.2 Sthm 3: 126 (1897). Lägger man ut det s. k. Karlbergsmotet, alltså den stora trafikapparaten med sina komplicerade nystan, ramper, över- och underfarter på en skalenlig karta över Gamla stan, finner man att de två upptar ungefär lika stort utrymme. SErikÅb. 1969, s. 202.
(II 1) -FLASKA. tekn. jfr flaska 3 a. Almroth Karmarsch 96 (1838). Man följer vid formningen (av gjuten spik) hufvudsakligen två metoder: antingen den, att spiken delas långsefter i tvenne symmetriska halfvor, formade i hvar sin formdel (öfver- och underflaska), eller (osv.). 2UB 6: 178 (1904).
(II 2) -FODER. särsk. (numera mindre br.): foder (se foder, sbst.2 4). Rizanesander Räkn. 51 a (1601). Blått kläde till rockar och kappor samt gul boj till underfoder. 3SAH 14: 45 (1899). SAOL (1973).
(II 2) -FODRA, -ing. [fsv. undirfodhra] särsk.: förse (plagg o. d.) med underfoder, fodra (se fodra, v.2 2); i sht i p. pf. Enn wlffskindz-kiortill Vnderfodratt medt gråwerck. SkeppsgR 1546. Tunt siden bör .. underfodras. Sömnadsb. 39 (1915).
(II 1 d) -FOGAD, p. adj. särsk. (†): bifogad; jfr foga, v. 3. VDAkt. 1653, nr 161. Högw: biskopen täckes höggunstigt uhrsächta, att högw: biskopen iag med underfogade ährenders ödmiukeligaste insinuerande beswära nödgas. VDAkt. 1702, nr 150.
(II (1 c slutet,) 4 slutet) -FOGDE. [fsv. undirfoghate] (förr) jfr särsk. fogde 1 a, 3 a; förr äv. ss. tillnamn; jfr -skult. Oss elskelige tro tienere Jonss wesgöthe och the godemen szom medt honum j slotzloffuen stonda som ær .. eskil wndherfogthe lassze scriffuere. G1R 2: 51 (1525). När fougdten (på gården) ähr borthe .. Tå bör skriffwerenn heller vnder-fougdtenn ware i hans stadh. Brahe Oec. 217 (c. 1583; uppl. 1971). jfr stads-underfogde.
-FORM. särsk. till II 4; jfr form I 9. (Språngets) underformer äro galopp och flyktsprång. Hemberg Jagtb-Däggdj. 293 (1897). Att en i detalj ingående systematisk behandling av skogsträden skall giva till slutresultat artens uppdelande i ett stort antal former och underformer, är ej heller att undra på. SvVäxtförädl. 2: 413 (1951).
(II 1) -FRUSEN, p. adj. särsk. dels om jord l. mark o. d.: frusen undertill l. frusen till tjäle, dels om kärr l. mosse o. d.: tillfrusen. Broman Glys. 1: 412 (1727). Jag följde drefvet så fort som den tufviga marken med sina ej underfrusna kärrdrag medgaf. TIdr. 1882, s. 19. Det är .. av utomordentlig betydelse för hela (virkes)drivningen, att marken från början är ordentligt underfrusen. De Geer SvNatRiked. 1: 60 (1946).
(II 1) -FRYSNING. om isbildning (l. ansamling av snö) under skida (vid skidåkning). Genom klabbföre .. samt genom underfrysning, dvs. då små is (snö-)fläckar bildas på glidytan, kan glidet fullständigt upphävas. SkidlöpnIArmén 1917, s. 26. Om man lägger på för mjuk valla .. när det är kallt ute så får man så kallad underfrysning. Snön klibbar fast i tjocka lager under skidorna. Expressen 1/2 1997, Sport s. 6.
Spoiler title
Spoiler content