SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
YMP ym4p, förr äv. YMPE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Schroderus Comenius 382 (1639) osv.) ((†) -er LReg. 125 (1618), UHiärne 2Anl. 312 (1706)).
Ordformer
(impen, sg. best. 1747. ymp 1538 osv. ympar, pl. 1639 osv. ympe c. 1580. ympen, sg. best. c. 1645 osv. ymper, pl. 16181706)
Etymologi
[fsv. impa, f.; jfr fd. impe (d. ympe), t. impf, feng. impe (eng. imp); till YMPA]
trädg. från träd l. buske avskuren (mindre) växtdel (i sht stamdel l. kvist) avsedd l. använd för inympning i annat träd osv., ympkvist; ngn gg äv. om avskuren stamdel avsedd l. använd ss. mottagare av ymp (jfr STICKLING, sbst.3); ss. senare led i ssgr äv. dels abstrakt, om handlingen l. verksamheten att ympa, dels liktydigt med: ympningsmetod; jfr TELNING, sbst.2 1. VarRerV 56 (1538). Träägålsmästaren .. inympar the tillskorna ympar. Schroderus Comenius 382 (1639). En gren och ymp som inplantas i ett trä, thet hafwer lika wilkor, delachtighet och öde med trädet. Swedberg Dödst. 265 (1711). Så snart ymparne i det fria, derigenom att de börja växa, visa att de lyckats, afskäras stammarne några tum ofvanför förädlingsstället. HbTrädg. 1: 62 (1872). Af största vigt är, att ympar icke utsättas i drifbänken, medan den ännu är för varm. LAHT 1894, s. 59. Stundom bibehåller både ympen och grundstammen sina egenskaper oförändrade, i andra fall förändras ympen till blad, blommor eller fruktens beskaffenhet till en mellanform med grundstammen. LAHT 1909, s. 348. På den ursprungliga grenstump där ympen sitter växer det ut skott som skall tas bort helt eller toppas tio centimeter långa. SvD 1/3 1993, s. 20. — jfr APEL-, ASTRAKAN-, BARK-, BIGARRÅ-, HAK-, KLYV-, PÄRON-, SADEL-, SIDO-, SKARV-, STICK-, SUG-YMP. — särsk. i mer l. mindre bildl. anv.; förr särsk. dels om barn l. ännu ej fullvuxen person, telning (se TELNING, sbst.2 2 a), dels om människan betraktad ss. Guds barn. Dalin Vitt. 3: 439 (i handl. fr. 1739). När Gud osz älskar, Han osz agar, / At ej Hans ymp den frukten bär, / Som jordens trälar mest behagar. Dalin Vitt. I. 1: 52 (c. 1745). Religionen sjelf (är) väl svårligen annat än en praktisk poesi, en ymp på lifsens träd af den stora diktningsstammen. Tegnér ESkr. 2: 43 (1820). I lord Henrys hus .. / Var Juan barn i huset, när han ville, / Med andra ädla ympar här och der / Och folk, hvars sköldebref var deras snille. CVAStrandberg 5: 214 (1862).
Ssgr, se ympa ssgr.
Spoiler title
Spoiler content