publicerad: 2015
bevisa
be·visa
verb
~de ~t 1 logiskt härleda2 låta komma i åtnjutande av, visa
Finita former | |
---|---|
bevisar | presens aktiv |
bevisas | presens passiv |
bevisade | preteritum aktiv |
bevisades | preteritum passiv |
bevisa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att bevisa | infinitiv aktiv |
att bevisas | infinitiv passiv |
har/hade bevisat | supinum aktiv |
har/hade bevisats | supinum passiv |
Presens particip | |
bevisande | |
Perfekt particip | |
en bevisad + substantiv | |
ett bevisat + substantiv | |
den/det/de bevisade + substantiv |