publicerad: 2015
balanscentrum
bal·ans|centr·um
substantiv
~et; pl. ~ balans 1 centrum
Singular | |
---|---|
ett balanscentrum | obestämd form |
ett balanscentrums | obestämd form genitiv |
balanscentrumet | bestämd form |
balanscentrumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
balanscentrum | obestämd form |
balanscentrums | obestämd form genitiv |
balanscentrumen | bestämd form |
balanscentrumens | bestämd form genitiv |