publicerad: 2015
frågetecken
fråge|tecken
substantiv
‑tecknet; pl. ~, best. pl. ‑tecknen • ett skiljetecken (?); se ut som ett levande frågetecken se ytterst frågande ut
Singular | |
---|---|
ett frågetecken | obestämd form |
ett frågeteckens | obestämd form genitiv |
frågetecknet | bestämd form |
frågetecknets | bestämd form genitiv |
Plural | |
frågetecken | obestämd form |
frågeteckens | obestämd form genitiv |
frågetecknen | bestämd form |
frågetecknens | bestämd form genitiv |