SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
frågetimme
fråge|­timme el. fråge|­timma substantiv ~n ‑timmar 1fråga 2 timme
Singular
en frågetimme (en frågetimma)obestämd form
en frågetimmes (en frågetimmas)obestämd form genitiv
frågetimmen (frågetimman)bestämd form
frågetimmens (frågetimmans)bestämd form genitiv
Plural
frågetimmarobestämd form
frågetimmarsobestämd form genitiv
frågetimmarnabestämd form
frågetimmarnasbestämd form genitiv