publicerad: 2015
kanonsuccé
kan·on|succé
substantiv
~n ~er • ⟨vard.⟩ till 3kanon succé
Singular | |
---|---|
en kanonsuccé | obestämd form |
en kanonsuccés | obestämd form genitiv |
kanonsuccén | bestämd form |
kanonsuccéns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kanonsuccéer | obestämd form |
kanonsuccéers | obestämd form genitiv |
kanonsuccéerna | bestämd form |
kanonsuccéernas | bestämd form genitiv |