publicerad: 2015
klarlack
klar|lack
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er klar 1 1lack 1
Singular | |
---|---|
en klarlack (ett klarlack) | obestämd form |
en klarlacks (ett klarlacks) | obestämd form genitiv |
klarlacken (klarlacket) | bestämd form |
klarlackens (klarlackets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
klarlacker | obestämd form |
klarlackers | obestämd form genitiv |
klarlackerna | bestämd form |
klarlackernas | bestämd form genitiv |