publicerad: 2015
kluster
kluster
[klus´ter]
substantiv
klustret; pl. ~, best. pl. klustren 1 tonklunga, klangmassa2 anhopning av konsonanter3 samling av nystartade företag
Singular | |
---|---|
ett kluster | obestämd form |
ett klusters | obestämd form genitiv |
klustret | bestämd form |
klustrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kluster | obestämd form |
klusters | obestämd form genitiv |
klustren | bestämd form |
klustrens | bestämd form genitiv |