publicerad: 2015
mandatförlust
mand·at|för·lust
substantiv
~en ~er mandat 1 förlust 1
Singular | |
---|---|
en mandatförlust | obestämd form |
en mandatförlusts | obestämd form genitiv |
mandatförlusten | bestämd form |
mandatförlustens | bestämd form genitiv |
Plural | |
mandatförluster | obestämd form |
mandatförlusters | obestämd form genitiv |
mandatförlusterna | bestämd form |
mandatförlusternas | bestämd form genitiv |