publicerad: 2015
marinläkare
mar·in|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna • till 1marin 1,2 läkare
Singular | |
---|---|
en marinläkare | obestämd form |
en marinläkares | obestämd form genitiv |
marinläkaren | bestämd form |
marinläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
marinläkare | obestämd form |
marinläkares | obestämd form genitiv |
marinläkarna | bestämd form |
marinläkarnas | bestämd form genitiv |