publicerad: 2015
marinkår
mar·in|kår
substantiv
~en ~er • till 2marin 1 kår
Singular | |
---|---|
en marinkår | obestämd form |
en marinkårs | obestämd form genitiv |
marinkåren | bestämd form |
marinkårens | bestämd form genitiv |
Plural | |
marinkårer | obestämd form |
marinkårers | obestämd form genitiv |
marinkårerna | bestämd form |
marinkårernas | bestämd form genitiv |