publicerad: 2015
omprov
om|prov
substantiv
~et; pl. ~ 2om 2 1prov
Singular | |
---|---|
ett omprov | obestämd form |
ett omprovs | obestämd form genitiv |
omprovet | bestämd form |
omprovets | bestämd form genitiv |
Plural | |
omprov | obestämd form |
omprovs | obestämd form genitiv |
omproven | bestämd form |
omprovens | bestämd form genitiv |