publicerad: 2015
omprövning
om|pröv·ning
substantiv
~en ~ar ompröva
Singular | |
---|---|
en omprövning | obestämd form |
en omprövnings | obestämd form genitiv |
omprövningen | bestämd form |
omprövningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omprövningar | obestämd form |
omprövningars | obestämd form genitiv |
omprövningarna | bestämd form |
omprövningarnas | bestämd form genitiv |