publicerad: 2015
omramning
om|ram·ning
substantiv
~en ~ar omrama
Singular | |
---|---|
en omramning | obestämd form |
en omramnings | obestämd form genitiv |
omramningen | bestämd form |
omramningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omramningar | obestämd form |
omramningars | obestämd form genitiv |
omramningarna | bestämd form |
omramningarnas | bestämd form genitiv |