publicerad: 2015
ordningsbot
ordn·ings|bot
substantiv
~en ‑böter • för ordningsförseelse
Singular | |
---|---|
en ordningsbot | obestämd form |
en ordningsbots | obestämd form genitiv |
ordningsboten | bestämd form |
ordningsbotens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordningsböter | obestämd form |
ordningsböters | obestämd form genitiv |
ordningsböterna | bestämd form |
ordningsböternas | bestämd form genitiv |