SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

orientering

orient·­er·ing substantiv ~en ~ar 1 till orientera 12 till orientera 23 en idrotts­gren där det gäller att hitta bestämda punkter i terrängen med hjälp av karta och kompass

Singular
en orientering	obestämd form
en orienterings	obestämd form genitiv
orienteringen	bestämd form
orienteringens	bestämd form genitiv
Plural
orienteringar	obestämd form
orienteringars	obestämd form genitiv
orienteringarna	bestämd form
orienteringarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  orientalistik subst.
  Orienten namn
  orientera verb
  orienterad adj.
  orienterare subst.
  orientering subst.
  orienteringsförmåga subst.
  orienteringskarta subst.
  orienteringskurs subst.
  orienteringslöpare subst.
  orienteringslöpning subst.

  Till   alla ordböcker