publicerad: 2015
polisuppbåd
pol·is|upp·båd
substantiv
~et; pl. ~ polis 1 uppbåd 1
Singular | |
---|---|
ett polisuppbåd | obestämd form |
ett polisuppbåds | obestämd form genitiv |
polisuppbådet | bestämd form |
polisuppbådets | bestämd form genitiv |
Plural | |
polisuppbåd | obestämd form |
polisuppbåds | obestämd form genitiv |
polisuppbåden | bestämd form |
polisuppbådens | bestämd form genitiv |