publicerad: 2015
preteritum
pret·er·it·um
[‑e´r‑]
substantiv
~et; pl. ~ • en verbform för förfluten tid, imperfekt t.ex. kallade, grävde
Singular | |
---|---|
ett preteritum | obestämd form |
ett preteritums | obestämd form genitiv |
preteritumet | bestämd form |
preteritumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
preteritum | obestämd form |
preteritums | obestämd form genitiv |
preteritumen | bestämd form |
preteritumens | bestämd form genitiv |