publicerad: 2015
ryggläge
rygg|läge
substantiv
~t ~n rygg 1 läge
Singular | |
---|---|
ett ryggläge | obestämd form |
ett ryggläges | obestämd form genitiv |
ryggläget | bestämd form |
rygglägets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rygglägen | obestämd form |
rygglägens | obestämd form genitiv |
rygglägena | bestämd form |
rygglägenas | bestämd form genitiv |