SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
stab
stab substantiv ~en ~er personal som bi­träder militär chef; samling med­arbetare​ – I sammansättn. stabs-.
Singular
en stabobestämd form
en stabsobestämd form genitiv
stabenbestämd form
stabensbestämd form genitiv
Plural
staberobestämd form
stabersobestämd form genitiv
stabernabestämd form
stabernasbestämd form genitiv