publicerad: 2015
stenbotten
sten|botten
substantiv
‑bottnen el. ~; pl. ‑bottnar sten 1 botten 1
Singular | |
---|---|
en stenbotten | obestämd form |
en stenbottens | obestämd form genitiv |
stenbottnen (stenbotten) | bestämd form |
stenbottnens (stenbottens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
stenbottnar | obestämd form |
stenbottnars | obestämd form genitiv |
stenbottnarna | bestämd form |
stenbottnarnas | bestämd form genitiv |