publicerad: 2015
stenbumling
sten|bum·ling
substantiv
~en ~ar sten 1 bumling
Singular | |
---|---|
en stenbumling | obestämd form |
en stenbumlings | obestämd form genitiv |
stenbumlingen | bestämd form |
stenbumlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stenbumlingar | obestämd form |
stenbumlingars | obestämd form genitiv |
stenbumlingarna | bestämd form |
stenbumlingarnas | bestämd form genitiv |